-
incubate pictures presenterar
-
i samarbete med
post carbon institute
-
DET FINNS INGEN MORGONDAG
-
Det här är jorden,
-
som den såg ut för 90 miljoner år sedan.
-
Geologer kallar denna tidsperiod för 'yngre krita'.
-
Det var en tidsperiod med extrem global värme,
-
när dinosaurierna fortfarande härskade på planeten.
-
De levde tryggt sina liv
-
högst upp i näringskedjan -
-
omedvetna om de förändringar
som ägde rum omkring dem.
-
Kontinenter gled isär
-
och enorma sprickor öppnade sig i jordskorpan.
-
De svämmade över och blev hav.
-
Alger frodades i den extrema värmen
-
och förgiftade vattnet.
-
De dog
-
och föll, i miljarder, till sprickornas botten.
-
Floder sköljde ut sediment i haven
-
tills det organiska materialet
från algerna helt begravts.
-
Medan trycket ökade tilltog också värmen
-
tills en kemisk reaktion omvandlade
det organiska materialet
-
till kolväteföreningar - fossila bränslen:
-
olja och naturgas.
-
En liknade process ägde rum på land
-
vilken bildade kol.
-
Det tog naturen omkring 5 miljoner år
-
att skapa det fossila bränsle
som världen förbrukar på ett år.
-
Den moderna livsstilen
-
är beroende av detta fossila solljus,
-
även om förvånansvärt
många tar det för givet.
-
Sedan 1860 har geologer hittat mer
än 2 biljoner fat olja. (2x10^12)(á 159 liter)
-
Sedan dess har världen förbrukat omkring hälften.
-
Innan man kan pumpa upp olja
måste man hitta den.
-
Till en början var den lätt att hitta
och billig att utvinna.
-
Det första stora amerikanska
oljefältet var Spindletop
-
som upptäcktes år 1900.
-
Därefter kom många fler.
-
Geologer genomsökte Amerika.
-
De hittade enorma depåer
med olja, naturgas och kol.
-
Amerika utvann mer olja än något annat land
-
vilket gjorde det möjligt
att bli en industriell supermakt.
-
Så fort en oljekälla börjar producera olja
-
är det bara en fråga om tid
innan produktionen avtar.
-
Enskilda källor har olika produktionsförlopp,
-
men när många källor slås ihop
-
får den kombinerade grafen ett klockformat utseende.
-
Det tar generellt sett
-
ett land 40 år att från fyndighetstoppen
-
nå produktionstoppen.
-
Därefter påbörjas en permanent tillbakagång.
-
På 1950-talet
-
förutspådde Shells geofysiker M. King Hubbert
-
att Amerikas oljeproduktion skulle toppa under 1970-talet
-
dvs. 40 år efter USAs fyndighetstopp.
-
Få trodde honom.
-
Hur som helst nådde den
-
amerikanska oljeproduktionen sin topp på 70-talet
-
och inledde en stadig tillbakagång.
-
Hubbert fick återupprättning.
-
Från och med nu
-
skulle Amerika vara alltmer beroende av importerad olja.
-
Detta medförde en sårbarhet för störningar i utbudet
-
och bidrog till det ekonomiska kaoset under 1973
-
och 1979 års oljekriser.
-
1930-talet var det decennium som hade den högsta
-
oljefyndighetstakten i den amerikanska historien.
-
Trots avancerad teknologi
-
har fyndighetstakten obönhörligen fallit
-
när det gäller nya amerikanska oljekällor.
-
Nyliga fyndigheter, såsom ANWAR,
-
kan i bästa fall bidra med olja för 17 månader.
-
Till och med det nya
"Jack 2"-fältet i Mexikanska Golfen
-
skulle bara tillgodose några
få månaders inhemsk efterfrågan.
-
Trots storleken, skulle inte något
av fälten komma i närheten av
-
att tillfredställa Amerikas energikrav.
-
Bevisen tornar nu upp sig
-
för att världsoljeproduktionen når
sin topp eller är nära toppen.
-
Globalt sett nåddes toppen av funna
nya oljefält på 1960-talet.
-
Mer än 40 år senare
-
tycks nedgången i upptäckandet av nya oljekällor
-
vara omöjlig att hindra.
-
54 av de 65 största oljeproducerande länderna
-
har redan nått sin produktionstopp.
-
Många av de återstående förväntas
följa efter inom en snar framtid.
-
Världen hade behövt driftsätta ett
-
nytt Saudi Arabien vart
-
tredje år för att kompensera
-
för den vikande produktionen hos befintliga oljekällor.
-
På sextiotalet
-
utvanns sex fat olja för varje fat som användes.
-
Fyra decennier senare
-
konsumerar världen mellan tre och sex fat olja
-
för varje fat som utvinns.
-
Vid den tidpunkt världsproduktionen av
olja når sin topp
-
kommer efterfrågan på olja
överstiga tillgången
-
och bensinpriset kommer variera väldigt.
-
vilket påverkar mycket mer än
bara kostnaden att tanka bilen.
-
Moderna städer är beroende av fossila bränslen.
-
Till och med vägar är gjorda av asfalt
-
som är en oljeprodukt,
-
liksom taket på många byggnader.
-
Stora områden skulle bli obeboeliga
-
utan uppvärmning på vintern och
luftkonditionering på sommaren.
-
Förorternas utbredning uppmuntrar
folk att köra kilometervis
-
till arbetet, skolan och affärer.
-
Större städer har delats upp i bostadsområden
-
och affärs-/industriområden
med stora avstånd emellan,
-
vilket tvingar folk att köra.
-
Förorter och många samhällen
-
byggdes upp kring antagandet att
-
tillgången på olja och energi skulle vara riklig.
-
Kemikalier som skapas från fossila bränslen,
-
eller oljebaserade ämnen
-
är nödvändiga för tillverkningen av oräkneliga produkter.
-
Det moderna jordbruket
-
är kraftigt beroende av fossila bränslen
-
liksom sjukhus
-
flyg,
-
vattendistributionen
-
och den amerikanska militären
som ensam svarar för en
-
förbrukning av 140 miljoner fat olja per år.
(140x10^9) (á 159 liter)
-
Fossila bränslen är också nödvändiga
i tillverkningen av plaster och polymerer.
-
vilka har en nyckelroll i datorer,
nöjesutrustning och kläder.
-
Den globala ekonomin baseras för
närvarande på oändlig tillväxt
-
vilket kräver ett kontinuerligt
ökat utbud av billig energi.
-
Vi är så beroende av olja och andra fossila bränslen
-
att den minsta störning i utbudet
-
kan ha stor inverkan på alla aspekter i våra liv.
-
ENERGI
-
Energi är förmågan att uträtta arbete.
-
Den genomsnittlige amerikanen
förfogar idag över energi
-
motsvarande 150 slavar som
arbetar 24 timmar om dygnet.
-
Ämnen som lagrar denna arbetsförmåga kallas bränslen.
-
Vissa bränslen innehåller mer energi än andra.
-
Det kallas energitäthet.
-
Bland dessa bränslen är olja det mest kritiska.
-
Världen förbrukar 30 miljarder
(30x10^9) fat olja per år,
-
vilket motsvarar en 'kubikmile' (ca. 4,17km3)
-
vilken innehåller lika mycket energi
-
som skulle genereras från 52 kärnkraftverk
-
i drift de kommande femtio åren.
-
Även om olja bara genererar 1,6% av USAs el
-
driver den 96% av all transport.
-
2008 importerades två tredjedelar av till USA.
-
Det mesta kom från Kanada,
-
Mexico,
-
Saudi Arabien,
-
Venezuela,
-
Nigeria, Irak och Angola.
-
Flera faktorer gör olja unik:
-
Den är energität.
-
Ett fat olja innehåller samma mängd energi som
-
nästan tre års arbete för en person.
-
Den är en vätska vid rumstemperatur,
-
lätt att transportera,
-
och användbar i små motorer.
-
För att få tag på energi måste man använda energi.
-
Knepet är att använda en mindre mängd
för att hitta och utvinna en större mängd.
-
Detta kallas EROEI:
-
Energy Return on Energy Invested.
(energiretur för investerad energi)
-
Konventionell olja är ett bra exempel.
-
Den olja som var lättast att utvinna pumpades upp först.
-
Man spenderade energi motsvarande ett fat olja
för att hitta och utvinna 100.
-
EROEI för olja var 100.
-
Eftersom den lätta oljan pumpades upp först
-
flyttade letandet ut på djupt vatten
-
eller fjärran länder
-
och förbrukar därigenom alltmer energi.
-
Mestadels är oljan vi hittar idag tjock eller sur (svavelhaltig)
-
och kostsam att raffinera.
-
EROEI för olja idag är så låg som 10.
-
Om man använder mer energi för att få tag på ett bränsle
-
än det innehåller är det inte värt ansträngningen.
-
Det är möjligt att omvandla ett bränsle till ett annat.
-
Varje gång man gör det
-
förloras en del av det ursprungliga energiinnehållet.
-
För att ta ett exempel. Det finns "okonventionell" olja:
-
Tjärsand och skifferolja.
-
Tjärsand hittar man främst i Kanada.
-
Två tredjedelar av världens skifferolja finns i USA.
-
Båda dessa bränslen kan omvandlas till syntetisk råolja.
-
Men, detta kräver stora mängder värme och färskvatten,
-
vilket sänker deras EROEI
-
som varierar mellan fem
och så lite som en och en halv.
-
Skifferolja är ett osedvanligt magert bränsle,
-
som per vikt innehåller en tredjedel av energin
-
i ett paket frukostflingor.
-
Kol finns i stora mängder
-
och genererar nästan hälften av planetens elektricitet.
-
Världen förbrukar nästan två
'kubikmile' (2x4,17km3) kol varje år.
-
Dock kan den globala kolproduktionen
komma att nå sin topp före 2040.
-
Påståendet att Amerika har
flera seklers av kol är bedrägligt,
-
eftersom det inte räknar in stigande efterfrågan
och sjunkande kvalitet.
-
Mycket av det högkvalitativa antracitkolet är borta,
-
och lämnar oss kol med
lägre kvalitet och lägre energitäthet.
-
Produktionsbetänkligheter uppstår,
eftersom kol nära ytan uttöms
-
och gruvarbetare tvingas gräva allt djupare
i allt mer svårtillgängliga områden.
-
Många använder "bergstoppsborttagning" och spränger
-
bergstoppen för att komma åt kolet,
vilket orsakar miljökaos.
-
Naturgas hittas ofta samtidigt som olja och kol.
-
Fyndigheten av naturgas i Nordamerika toppade på 50-talet
-
och produktionen toppade på 70-talet.
-
Om grafen för upptäckta fyndigheter flyttas fram 23 år
-
avslöjas en tänkbar framtid för
nordamerikansk naturgasproduktion.
-
Nya landvinningar har möjliggjort
utvinning av "okonventionell" naturgas
-
såsom skiffergas, vilket kan komma att
bromsa nedgången de kommande åren.
-
Okonventionell naturgas är kontroversiell,
-
eftersom den kräver höga energipriser för att vara lönsam.
-
Även om okonventionell naturgas räknas in
-
kan produktionstoppen för naturgas komma kring 2030.
-
Det finns fortfarande stora uranreserver för kärnkraft.
-
För att ersätta de 10 TW som världen för
närvarande genererar från fossila bränslen
-
skulle det krävas 10.000 kärnkraftverk.
-
Vid den produktionshastigheten skulle de
kända uranreserverna endast räcka 10 till 20 år.
-
Försök med plutoniumbaserade reaktorer
-
i Frankrike och Japan
-
har varit dyra misslyckanden.
-
Kärnfusion har omfattande tekniska hinder framför sig.
-
Och så finns det förnybara energikällor.
-
Vindkraft har hög EROEI, men är ojämn i sin tillgänglighet.
-
Vattenkraft är tillförlitlig,
-
men de flesta floderna i den utvecklade
världen har redan dämts upp.
-
Konventionella geotermiska kraftstationer
-
använder de heta fläckar som finns nära jordskorpan.
-
De är därför begränsade till de områdena.
-
I EGS försökssystemet
-
skulle två tio kilometer djupa schakthål borras.
-
Vatten pumpas ner i det ena och hettas upp i sprickor
-
för att sedan stiga upp i det andra schaktet och generera el.
-
Enligt en aktuell rapport från MIT
-
skulle denna teknologi kunna förse USA
med 10% av sin el år 2050.
-
Vågkraft är begränsat till kustnära områden.
-
Energitätheten hos vågorna varierar från område till område.
-
Att transportera vågkraftsgenererad el in
till land skulle vara en utmaning.
-
Saltvatten är dessutom korroderande för turbiner.
-
Biobränslen är bränslen som odlas.
-
Ved har låg energitäthet och växer långsamt.
-
Världen använder drygt 15 km3 ved varje år.
-
Biodiesel och etanol
-
görs från grödor som odlas
genom ett oljedrivet jordbruk.
-
Energiförtjänsten genom dessa bränslen är väldigt låg.
-
En del politiker vill omvandla majs till etanol.
-
för att använda etanol till att ersätta 10% av den
förutspådda oljekonsumtionen i USA år 2020,
-
skulle man behöva använda 3% av Amerikas yta.
-
Att ersätta en tredjedel skulle en area tre gånger
större än den som nu används för att odla mat.
-
För att ersätta all konsumtion av råolja år 2020
-
skulle det behövas två gånger så mycket land
som används till att odla mat.
-
Väte måste utvinnas ur naturgas, kol och vatten,
-
vilket använder mer energi än vi får från vätet.
-
Det gör en ekonomi baserad på vätgas osannolik.
-
Hela världens solcellspaneler genererar lika mycket ström
-
som två kolkraftverk.
-
Energi motsvarande mellan 1 och 4 ton kol
används för att tillverka en enda solcellspanel.
-
Vi hade behövt täcka så mycket som
350000 km2 med solcellspaneler
-
för att möta nuvarande efterfrågan i världen.
-
År 2007 fanns det bara ca 10 km2.
-
Koncentrerande solfångare eller
solceller har stor potential
-
även om det för närvarande bara
finns ett litet antal i drift.
-
De är dessutom begränsade till soliga klimat
-
vilket innebär att stora mängder el hade behövt
-
skickas över långa avstånd.
-
Alla alternativen till olja
är beroende av oljedrivna maskiner
-
eller kräver material såsom plast som produceras från olja.
-
När man skall värdera framtida utfästelser
om nya bränslen och uppfinningar,
-
fråga:
-
Har förespråkaren en fungerande,
kommersiellt gångbar, modell för uppfinningen?
-
Vad har den för energitäthet?
-
Kan den lagras och distribueras enkelt?
-
Är den stabil eller mer ojämn i sin tillgänglighet?
-
Är den möjlig att skala upp till nationell nivå?
-
Finns det dolda utmaningar på konstruktionssidan?
-
Vad har den för EROEI?
-
Vad har den för miljöpåverkan?
-
Kom ihåg att stora siffror kan vara vilseledande.
-
Till exempel: En miljard fat olja (10^9 x 159 liter)
-
tillgodoser endast 12 dagars global efterfrågan.
-
En övergång från fossila bränslen
skulle vara en oerhörd utmaning.
-
År 2007 ger kol upphov till 48,5% av all el i USA.
-
21,6% kommer från naturgas,
-
1,6% är från råolja,
-
19,4% är från kärnkraft,
-
5,8% är från vattenkraft.
-
Övriga förnybara energikällor genererar bara 2,5%.
-
Är det möjligt att ersätta ett system
baserat på fossila bränslen
-
med ett lapptäcke av alternativa?
-
Stora teknologiska framsteg behövs,
-
såväl som politisk vilja och samarbete,
-
omfattande investeringar,
-
internationell samsyn,
-
implementeringen av nya förbättringar
i den gamla ekonomiska världen
-
innefattande transport,
-
tillverkningsindustri,
-
och jordbruk,
-
såväl som kompetens att leda övergången.
-
Om allt detta uppnås,
-
skulle nuvarande livsstil kunna fortgå?
-
TILLVÄXT
-
De här bakterierna bor i en flaska.
-
Deras antal dubbleras varje minut.
-
Klockan 11 på förmiddagen finns det bara en bakterie.
-
Klockan 12 är flaskan full.
-
Den är halvfull 11:59
-
då det endast finns tillräckligt med
utrymme för en dubblering till.
-
Bakterierna ser faran.
-
De letar efter nya flaskor och hittar tre till.
-
Därigenom förmodar de att deras problem är löst.
-
Klockan 12 är den första flaskan full.
-
Klockan 12:01 är den andra flaskan full.
-
Och klockan 12:02 är alla flaskorna fulla.
-
Detta är det problem vi har framför oss,
-
på grund av dubbleringen som
orsakas av exponentiell tillväxt.
-
När mänskligheten började använda
kol och olja som bränslekällor
-
upplevde den en dittills aldrig skådad tillväxt.
-
Även en låg tillväxttakt medför
stora ökningar över tid.
-
Vid 1% tillväxt
-
kommer en ekonomi att fördubblas på 70 år.
-
Vid 2% tillväxt dubblas den på 35 år.
-
Vid 10% tillväxttakt,
-
kommer ekonomin att dubbleras på bara 7 år.
-
Om en ekonomi med det nuvarande medelvärdet på 3%
-
dubbleras den på 23år.
-
För varje dubblering överstiger
efterfrågan på energi och andra resurser
-
samtliga tidigare dubbleringar sammanslagna.
-
Det finansiella systemet bygger på antagandet om tillväxt
-
- vilket kräver en ökande mängd
energi för att kunna stödja den.
-
Banker lånar ut pengar de inte har
-
mer eller mindre genom att skapa dem.
-
Låntagarna använder de nyss skapade
pengarna för att få sina affärer att växa,
-
och betala tillbaka skulden
-
med ränta som kräver mer tillväxt.
-
På grund av detta skapande av skuldbaserade pengar
-
är de flesta pengar i världen en skuld
med ränta som skall betalas.
-
Utan ständigt nya och stadigt större generationer
-
av låntagare för att skapa tillväxt
-
och därigenom betala av dessa skulder
-
skulle världsekonomin kollapsa.
-
På samma sätt som ett Ponzi Scheme
(läs kedjebrev om du inte orkar
ta reda på vad det exakt innebär)
-
måste systemet expandera eller dö ut.
-
Delvis genom detta skuldbaserade system
-
har effekterna av ekonomisk tillväxt varit spektakulära.
-
i BNP,
-
fördämning av floder,
-
vattenanvändning,
-
gödselförbrukning,
-
stadsbefolkning,
-
pappersanvändning,
-
motorfordon,
-
kommunikation
-
och turism.
-
Världens befolkning har vuxit till 7 miljarder,
-
och förväntas överstiga 9 miljarder år 2050.
-
På en platt oändlig jord skulle detta
kanske inte vara något problem.
-
Men, eftersom jorden är rund och begränsad,
-
kommer vi förr eller senare möta tillväxtens gräns.
-
Ekonomisk expansion
-
har gett upphov till förhöjda kväveoxider i atmosfären
-
och metan,
-
förtunning av ozonlagret,
-
fler översvämningar,
-
skador på världshavens ekosystem,
-
innefattande övergödning,
-
förluster av regnskog och skog,
-
ökning av brukat land
-
och utrotning av djur- och växtarter.
-
Om vi lägger ett riskorn
-
på den första rutan på ett schackbräde
-
dubblerar detta och lägger två riskorn på den andra,
-
dubblerar igen och lägger fyra på den tredje,
-
dubblerar igen och lägger 8 på den fjärde,
-
och fortsätter så här
-
med att lägga det dubbla antalet riskorn på nästa ruta
-
jämfört med föregående
-
kommer vi när vi når den sista rutan
-
behöva ett astronomiskt antal riskorn:
-
9 trillioner (9x10^18),
-
223 biljarder (223x10^15),
-
372 biljoner (372x10^12)
-
36 miljarder (36x10^9)
-
854 miljoner (854x10^6)
-
776 tusen riskorn:
-
Mer ris än mänskligheten
-
har odlat under de senaste 10.000 åren.
-
Moderna ekonomier,
-
på samma sätt som riskornen på schackbrädet,
-
dubblerar efter något tiotal år.
-
Vilken ruta är vi på på schackbrädet?
-
Förutom energi
-
har civilisationen behov av otaliga nödvändiga råvaror:
-
färskt vatten,
-
matjord,
-
mat,
-
skog,
-
och många sorters mineraler och metaller.
-
Tillväxten är begränsad
-
av den nödvändiga resurs som det finns minst av.
-
En tunna består av stavar
-
och som vattnet i en tunna,
-
kan inte tillväxten bli högre än den lägsta staven.
-
eller den mest begränsande resursen.
-
Mänskligheten använder för närvarande
-
40% av all fotosyntes på jorden
-
Även om det är tänkbart att kunna använda 80%
-
är det osannolikt att vi någon gång
kommer kunna använda 160%
-
MAT
-
Den globala tillgången på mat
-
är kraftigt beroende av fossila bränslen.
-
Före första världskriget
-
var allt jordbruk ekologiskt.
-
Efter uppfinnandet av gödsel och
bekämpningsmedel skapade från fossila bränslen
-
förbättrades matproduktionen enormt
-
vilket tillät tillväxt hos den mänskliga befolkningen.
-
Användandet av konstgjort gödsel har gett
-
mat till betydligt fler än vad som hade varit möjligt
-
med ekologisk odling enbart.
-
Fossila bränslen behövs för jordbruksredskap,
-
transport,
-
kylning,
-
plastförpackningar,
-
och matlagning.
-
Modernt jordbruk använder åkermark
för att omvandla fossila bränslen till mat
-
- och mat till människor.
-
Cirka 7 kalorier fossilt bränsle
-
används för att framställa 1 kalori mat.
-
I Amerika färdas maten ungefär 2400km
från bondgård till konsument.
-
Utöver nedgången för fossila bränslen,
-
finns det flera hot mot det nuvarande
sättet att producera mat:
-
Billig energi,
-
förbättrad teknologi
-
och bidrag har möjliggjort massiva fiskfångster.
-
Globala fiskfångster nådde sin topp
under senare delen av 80-talet
-
vilket medförde att fiskare flyttade
vidare till djupare vatten.
-
Övergödning i form av kväveutsläpp från gödsel
tillverkat av fossila bränslen.
-
förgiftar floder och hav och skapar enorma döda områden.
-
I den här takten
-
förutspås alla fiskbestånd kollapsa
-
år 2048.
-
Surt regn från städer och industrier
dränerar jorden på livsviktiga näringsämnen
-
såsom kalium,
-
kalcium,
-
och magnesium.
-
Ett annat hot är brist på vatten.
-
Många jordbruk använder vatten som pumpas upp från
grundvattendepåer (akvifir) för bevattning.
-
Grundvattendepåerna behöver tusentals år för att fyllas,
-
men kan pumpas torra på några decennier
-
på samma sätt som oljekällor.
-
Amerikas enorma grundvattendepå Ogallala
har krympt så mycket att
-
många jordbrukare har tvingats återgå
till mindre produktiv torrlandsodling.
-
Därtill kan användandet av bevattning
och gödsel leda till salinisering:
-
ansamling av salt i jorden.
-
Detta är en stor orsak till ökenutbredningen.
-
Ett annat hot är förlusten av matjord.
-
För 200 år sedan
-
fanns det två meter matjord
på de amerikanska prärierna.
-
Idag, till följd av bearbetning
och undermåliga metoder,
-
är omkring hälften borta.
-
Bevattning underlättar för svartrost
(Puccinia graminis) såsom UG-99
-
- som potentiellt skulle kunna förstöra 80%
av världens veteskörd.
-
Enligt Norman Borlaug,
-
pappa till "den gröna revolutionen"
-
har svartrost 'oerhörd potential för
social- och människoförstörelse'.
-
Användandet av biobränslen innebär att mindre land
-
kommer vara tillgänglig för matproduktion.
-
Ett område har en begränsad bärförmåga.
-
Det är det antal djur eller människor
-
som kan leva där för alltid.
-
Om en art växer ut över det områdets bärförmåga
-
kommer den dö av tills populationen återgår
till de naturliga begränsningarna.
-
Världen har undvikit dessa avdöenden
-
genom att hitta nya marker att odla upp
-
eller genom att öka produktionen,
-
vilket till stor del har varit tackvare olja.
-
För fortsatt tillväxt
-
krävs mer resurser än jorden kan erbjuda,
-
men det inte finns fler planeter.
-
Med hänsyn tagen till dessa utmaningar
-
måste den globala matproduktionen
dubbleras till 2050
-
för att föda den växande befolkningen i världen.
-
En miljard människor är redan undernärda eller svältande.
-
Det kommer bli utmanande att ge mat
till över 9 miljarder människor de kommande åren.
-
när världens olje- och naturgasproduktion faller.
-
DET LYCKLIGA SLUTET
-
Den globala ekonomin växer exponentiellt
-
med omkring 3% årligen
-
och förbrukar stadigt ökande mängder
icke-förnybara bränslen,
-
mineraler och metaller,
-
såväl som förnybara resurser
-
som vatten, skog, jord och fisk
-
snabbare än de kan återuppbyggas.
-
Även vid en tillväxt på 1%
-
kommer ekonomin dubbleras på 70 år.
-
Problemen intensifieras av andra faktorer:
-
Globaliseringen tillåter människor på en kontinent
-
att köpa varor och mat tillverkade på en annan.
-
Försörjningsvägarna är långa,
-
vilket anstränger begränsade oljeresurser.
-
Vi förlitar oss nu på fjärran
länder för det nödvändigaste.
-
Moderna städer är beroende av fossilt bränsle.
-
De flesta banksystem är baserade på skuld,
-
vilket tvingar in folk i
en spiral av lån och återbetalning
-
- som genererar tillväxt.
-
Vad kan man göra när man står inför dessa problem?
-
Många tror att krisen kan förhindras
-
genom minskad konsumtion,
-
teknologi,
-
smart tillväxt,
-
återvinning,
-
elbilar och hybrider,
-
ersättning,
-
eller val.
-
Minskad konsumtion kommer innebära minskade utgifter,
-
men endast det kommer inte kunna rädda planeten.
-
Om vissa använder mindre olja
-
kommer den minskade efterfrågan sänka priset,
-
varför andra kan köpa den billigare.
-
På samma sätt
-
kommer en mer effektiv motor,
som använder mindre energi,
-
paradoxalt nog, leda till större energianvändning.
-
På 1800-talet
-
insåg den engelske ekonomen William Stanley Jevons
-
att bättre ångmaskiner gjorde kol
-
till ett mer kostnadseffektivt bränsle,
-
vilket ledde till ökad användning av ångmaskiner,
-
vilket i sin tur ökade kolkonsumtionen.
-
Ökad användning kommer att
förbruka den energi eller resurs
-
som sparats genom minskad konsumtion.
-
Många tror att vetenskapsmän
-
kommer att lösa dessa nya problem genom ny teknik.
-
Men teknologi är inte energi.
-
Teknologi kan sätta energi i arbete,
-
men kan inte ersätta den.
-
Den konsumerar också resurser:
-
till exempel;
-
datorer tillverkas med en tiondel
-
av den energi som går åt för att göra en bil.
-
Mer avancerade teknologier
-
kan förvärra situationen,
-
eftersom många kräver sällsynta mineraler,
-
som också närmar sig sin begränsning.
-
Till exempel:
-
97% av jordens sällsynta mineraler/metaller
produceras i Kina,
-
De flesta från en enda gruva i inre Mongoliet.
-
Dessa mineraler används i katalysatorer,
-
flygplansmotorer,
-
högeffektiva magneter och hårddiskar,
-
hybridbilsbatterier,
-
lasrar,
-
flyttningsbara röntgenapparater,
-
avskärmning vid kärnreaktorer,
-
CD-skivor,
-
hybridfordonsmotorer,
-
lågenergilampor,
-
fiberoptik,
-
plattskärmar.
-
Kina har börjat införa
exportbegränsningar av dessa mineraler,
-
medan efterfrågan trappas upp.
-
Så kallad hållbar tillväxt eller
smart tillväxt kommer inte hjälpa,
-
eftersom den också använder
icke-förnybara metaller och mineraler.
-
i fortsatt ökande kvantiteter,
-
inklusive sällsynta metaller/mineraler.
-
Återvinning kommer inte lösa problemet,
-
eftersom den behöver energi
-
och processen inte är 100% effektiv.
-
Det är bara möjligt att återfå en del
av materialet som skall återvinnas.
-
En stor del förloras för alltid som avfall.
-
Elbilar kör på el.
-
Eftersom den största andelen elektricitet genereras från
-
fossilt bränsle är inte det någon lösning.
-
Dessutom behöver bilar alla möjliga
slags oljor för sin tillverkning.
-
Varje däck behöver runt 25 liter råolja för tillverkning.
-
Det finns ungefär 800 miljoner bilar i världen år 2010.
-
Vid nuvarande tillväxt,
-
har den siffran nått 2 miljarder år 2025.
-
Det är inte troligt att planeten kan klara av så många fordon
-
så värst länge, oavsett energikälla.
-
Många ekonomer tror
-
att den fria marknaden kommer ersätta en energikälla
-
med en annan genom teknologiska landvinningar.
-
Men de huvudsakliga ersättarna till olja
-
står själva inför sina egna vikande kurvor.
-
Ersättande misslyckas också med att
räkna in den tid som krävs för övergången.
-
Hirsch-rapporten från USAs energidepartement
-
uppskattar att åtminstone två decennier skulle behövas
-
för förberedelserna inför effekterna av Peak Oil.
-
Bekymren med för bristande energitillgång,
-
resursutarmning,
-
förlorad matjord,
-
och utsläpp är alla symtom på ett enda större problem:
-
Tillväxt.
-
Så länge som vårt finansiella system
bygger på (kräver) oändlig tillväxt
-
kommer reformer troligen inte att lyckas.
-
Hur kommer då framtiden se ut?
-
Optimisterna tror att tillväxten kommer fortsätta för alltid.
-
utan begränsningar.
-
Pessimisterna tror att vi närmar oss en ny stenålder,
-
eller utrotning.
-
Sanningen ligger kanske mellan dessa båda extremer.
-
Det är möjligt att samhället faller tillbaka till ett mindre
-
komplext läge där energianvändningen är betydligt mindre.
-
Det skulle innebära ett hårdare liv för de flesta.
-
Mer arbete för hand.
-
mer jordbruk,
-
och lokal produktion av varor, mat och tjänster.
-
Vad skall man göra för att förbereda sig
för en sådan tänkbar framtid?
-
Förvänta dig färre varor och matvaror från fjärran länder.
-
Börja gå eller cykla.
-
Vänj dig vid att använda mindre elektricitet.
-
Tag dig ur skuldfällan! (Amortera!)
-
Försök klara dig utan banker.
-
Istället för att handla på stora köpcentra
-
kan du stötta lokala handlare.
-
Köp närproducerad mat på marknader.
-
Istället för gräsmatta kan du anlägga en liten köksträdgård.
-
Lär dig konservera det du odlar.
-
Överväg att använda lokala valutor
-
i den eventualitet att den större ekonomin
skulle upphöra att fungera
-
och arbeta upp en högre grad av självhushållning.
-
Ingen av dessa åtgärder kommer förhindra kollapsen,
-
men kan kanske förbättra dina chanser
i en lågenergiframtid
-
i vilken vi kommer vara tvungna
att lita mer till oss själva
-
såsom tidigare generationer gjort.