Växtbränslen som kan driva en jet | Bilal Bomani | TEDxNASA@SiliconValley
-
0:00 - 0:03Det jag ska göra är att förklara
-
0:03 - 0:05ett extremt grönt koncept för er,
-
0:05 - 0:08som utvecklats vid
NASA:s Glenn Research Center (GRC) -
0:08 - 0:10i Cleveland i Ohio.
-
0:10 - 0:14Men först måste vi
definiera termen "grön", -
0:14 - 0:17eftersom många av oss
har olika definitioner. -
0:17 - 0:21Grön: Produkten är tillverkad utifrån
miljömässigt och socialt medvetna metoder. -
0:21 - 0:25Idag finns det mängder av
så kallade gröna produkter. -
0:25 - 0:27Men vad betyder det egentligen?
-
0:27 - 0:30Vi använder tre parametrar
för att avgöra om något är grönt. -
0:30 - 0:33Den första är:
Är produkten hållbar? -
0:33 - 0:37Med andra ord,
tänker du på framtida användning -
0:37 - 0:38eller framtida generationer?
-
0:39 - 0:41Är produkten alternativ?
-
0:41 - 0:44Skiljer den sig från dagens produkter,
-
0:44 - 0:46eller har den lägre koldioxidutsläpp
-
0:46 - 0:48än vad som används traditionellt?
-
0:48 - 0:51Och tre:
Är produkten förnybar? -
0:51 - 0:55Är den tillverkad av förnybara resurser,
-
0:55 - 0:58såsom sol, vind och vatten?
-
0:59 - 1:02Min uppgift på NASA är att utveckla
-
1:02 - 1:04nästa generations flygbränslen.
-
1:05 - 1:08Extremt grön - så varför luftfart?
-
1:08 - 1:11Luftfartsindustrin använder mer bränsle
-
1:11 - 1:13än all annan industri sammantaget.
-
1:14 - 1:16Vi måste hitta ett alternativ.
-
1:16 - 1:19Detta är även fastställt i
ett nationellt luftfartsdirektiv. -
1:19 - 1:22Ett av de nationella målen
för luftfarten är att utveckla -
1:22 - 1:24nästa generations bränslen, biobränslen,
-
1:24 - 1:28utifrån inhemska och säkra,
miljövänliga resurser. -
1:29 - 1:31För att möta denna utmaning
-
1:31 - 1:34måste även vi uppfylla
de tre stora parametrarna - -
1:34 - 1:38Extremt grönt för oss
innebär alla tre tillsammans, -
1:38 - 1:40det är därför ni ser ett plus.
Jag ombads säga det. -
1:40 - 1:45Hos oss på GRC är de stora tre ett måste.
Det är ytterligare en parameter. -
1:45 - 1:5097 procent av världens vatten
är saltvatten. -
1:51 - 1:53Varför inte använda det?
-
1:53 - 1:56Kombinera det med nummer det tre.
-
1:56 - 1:58Använd inte åkermark.
-
1:58 - 2:00För det växer redan grödor på denna mark
-
2:00 - 2:03som är en bristvara i hela världen.
-
2:03 - 2:06Nummer 2:
Konkurrera inte med livsmedelsgrödor. -
2:06 - 2:11Det är redan en väletablerad enhet
som inte behöver fler användningsområden. -
2:11 - 2:15Och slutligen,
vår mest värdefulla resurs - -
2:15 - 2:16sötvatten.
-
2:17 - 2:19Använd inte sötvatten.
-
2:19 - 2:22Om 97,5 procent av världens vatten
är saltvatten, -
2:22 - 2:24så är 2,5 procent sötvatten.
-
2:24 - 2:28Mindre än en halv procent av det
finns tillgängligt för oss. -
2:28 - 2:31Men 60 procent av befolkningen
bor inom denna procent. -
2:31 - 2:36Så, för att lösa mitt problem
behövde jag vara extremt grön -
2:36 - 2:38och uppfylla de stora tre.
-
2:38 - 2:39Mina damer och herrar,
-
2:39 - 2:42välkomna till forskningscentret Greenlab.
-
2:42 - 2:44Detta center är ägnat åt
-
2:44 - 2:48nästa generations flygbränslen
gjorda på halofyter. -
2:49 - 2:51En halofyt är en växt som tål salt.
-
2:51 - 2:56De flesta växter gillar inte salt,
men halofyter tål salt. -
2:56 - 2:58Vi använder oss också av ogräs
-
2:59 - 3:01och alger.
-
3:01 - 3:03Det positiva med vårt labb är
-
3:03 - 3:06att vi har haft 3 600 besökare
de senaste två åren. -
3:06 - 3:08Vad tror ni detta beror på?
-
3:08 - 3:11Det beror på att vi är något på spåren.
-
3:12 - 3:15Längst ner ser ni vårt labb,
-
3:15 - 3:17och till höger ser ni alger.
-
3:17 - 3:22Om ni arbetar med framtidens flygbränslen,
är alger ett hållbart alternativ. -
3:22 - 3:24Det finns mycket finansiering nu,
-
3:24 - 3:26och vi har ett algbränsleprogram.
-
3:26 - 3:28Det finns två typer av algodlingar.
-
3:28 - 3:31Den ena är en sluten fotobioreaktor,
som ni ser här, -
3:31 - 3:35och vad ni ser på andra sidan
är våra arter - -
3:35 - 3:39vi använder oss för närvarande av
en art kallad Scenedesmus dimorphus. -
3:39 - 3:43Vårt jobb på NASA är att göra
experiment och beräkningar -
3:43 - 3:48för att förbättra cirkulationen
i de slutna fotobioreaktorerna. -
3:48 - 3:50Problemet med slutna fotobioreaktorer är
-
3:50 - 3:53att de är relativt dyra, automatiserade,
-
3:53 - 3:56och svåra att driva storskaligt.
-
3:56 - 3:57Vad används då för storskalig drift?
-
3:57 - 4:00Vi använder öppna dammsystem.
-
4:00 - 4:04Runtom i världen odlas alger
med den racerbanskonstruktion -
4:04 - 4:06som ni ser här.
-
4:06 - 4:09Det ser ut som en oval
med ett skovelhjul som blandar bra, -
4:09 - 4:12men när vi kommer till det sista varvet,
vad jag kallar varv fyra, -
4:12 - 4:13står det still.
-
4:13 - 4:16Vi har dock en lösning.
-
4:16 - 4:18I vårt labbs öppna dammsystem
-
4:18 - 4:20använder vi ett naturligt fenomen:
-
4:20 - 4:21vågor.
-
4:21 - 4:25Vi använder vågteknik
i våra öppna dammsystem. -
4:25 - 4:29Vi har 95 procent cirkulation,
och vårt lipidinnehåll är högre -
4:29 - 4:32än i ett slutet fotobioreaktorsystem,
-
4:32 - 4:34vilket vi tycker är viktigt.
-
4:35 - 4:36Alger har dock en nackdel:
-
4:36 - 4:38Det är väldigt dyrt.
-
4:38 - 4:44Går det att producera alger billigt?
-
4:44 - 4:45Svaret är: Ja.
-
4:45 - 4:49Vi gör samma sak
som vi gör med halofyterna; -
4:49 - 4:51vi klimatanpassar dem.
-
4:52 - 4:55I vårt gröna labb har vi
sex primära ekosystem -
4:55 - 4:59som sträcker sig från sötvatten
hela vägen till saltvatten. -
4:59 - 5:03Vi tar helt enkelt en potentiell art,
vi börjar med sötvatten -
5:03 - 5:05och tillsätter sedan salt
tills dess att behållare två -
5:05 - 5:07motsvarar Brasiliens ekosystem -
-
5:07 - 5:11våra växter kan leva
precis intill sockerrörsfälten - -
5:11 - 5:15nästa behållare representerar Afrika,
nästa behållare representerar Arizona, -
5:15 - 5:17nästa behållare representerar Florida,
-
5:17 - 5:21och nästa behållare representerar
Kalifornien eller det öppna havet. -
5:21 - 5:25Vad vi försöker göra är
att få fram en enda art -
5:25 - 5:30som kan överleva
överallt i världen där det råder öken. -
5:31 - 5:33Hittills har vi haft stora framgångar.
-
5:33 - 5:36Här är ett av problemen.
-
5:36 - 5:40Om du är jordbrukare
behöver du fem saker för att lyckas: -
5:40 - 5:41Du behöver frön,
-
5:41 - 5:45du behöver mark, du behöver vatten,
du behöver sol, -
5:45 - 5:48och du behöver gödningsmedel.
-
5:49 - 5:52De flesta använder kemiska gödningsmedel,
men gissa vad? -
5:52 - 5:55Vi använder inte kemiska gödningsmedel.
-
5:55 - 5:59Men vänta nu,
vi såg ju fullt av grönska i labbet. -
5:59 - 6:01Ni måste använda gödningsmedel.
-
6:01 - 6:04Tro det eller ej, men enligt vår analys
av våra saltvattenekosystem -
6:04 - 6:08finns redan 80 procent
av det vi behöver i själva behållarna. -
6:08 - 6:12De 20 procent som fattas
är kväve och fosfor. -
6:12 - 6:14Vi har en naturlig lösning: fisk.
-
6:14 - 6:18Nej, vi skär inte upp fisken
och lägger den i behållarna. -
6:18 - 6:21Vi använder fiskavfall.
-
6:22 - 6:27Vi använder sötvattenfisken molly,
som vi med vår teknik har klimatanpassat -
6:27 - 6:30från sötvatten hela vägen till saltvatten.
-
6:30 - 6:33Mollys är billiga,
-
6:33 - 6:35älskar att föröka sig
-
6:36 - 6:38och älskar att uträtta sina behov.
-
6:38 - 6:40Och ju mer avföring,
desto mer gödsel får vi, -
6:40 - 6:43vilket, tro det eller ej,
är bra för oss. -
6:43 - 6:48Det bör påpekas att
vi använder sand istället för jord, -
6:48 - 6:52vanlig strandsand, förstenade koraller.
-
6:52 - 6:56Det är många som frågar mig:
"Hur började allt?" -
6:56 - 7:01Vi började i vad vi kallar
biobränslelabbet. -
7:01 - 7:05Det är ett växtlabb
med 26 olika halofytarter, -
7:05 - 7:07varav fem är vinnare.
-
7:07 - 7:09Vad vi gör här -
-
7:09 - 7:11det borde kallas dödslabbet
-
7:11 - 7:15eftersom vi försöker
döda fröplantorna, göra dem tuffare - -
7:15 - 7:16och sen kommer vi till GreenLab.
-
7:16 - 7:18Det ni ser längst ner i hörnet
-
7:18 - 7:21är ett försök att rena vatten med växter,
-
7:21 - 7:24närmare bestämt en makroalg
som jag kommer att prata mer om. -
7:24 - 7:28Och slutligen ser ni mig i labbet
för att bevisa att jag faktiskt arbetar -
7:28 - 7:30och inte bara pratar om vad jag gör.
-
7:32 - 7:35Här är växtarten Salicornia virginica.
-
7:35 - 7:39Det är en fantastisk växt.
Jag älskar den växten. -
7:39 - 7:42Var man än går ser man den.
Den finns överallt, från Maine -
7:42 - 7:44hela vägen till Kalifornien.
Vi älskar den växten. -
7:45 - 7:50Den andra är Salicornia bigelovii,
som är mycket svår att få tag på. -
7:50 - 7:53Den har det högsta lipidinnehållet,
-
7:53 - 7:54men har en brist:
-
7:54 - 7:55Den är kortväxt.
-
7:57 - 8:01Så vad vi gör är att vi tar Europaea,
vår största och högsta växt. -
8:01 - 8:03och vad vi försöker göra
-
8:03 - 8:06genom naturligt urval
eller biologisk anpassning -
8:07 - 8:11är att kombinera de tre för att få fram
en högväxt växt med hög lipidnivå. -
8:12 - 8:13Vi går vidare.
-
8:13 - 8:18När en orkan förstörde delar av
Delaware Bay och sojafälten försvann -
8:18 - 8:21kom vi på följande idé:
-
8:21 - 8:26Kan en växt användas
för att återvinna mark i Delaware? -
8:26 - 8:27Svaret är ja.
-
8:27 - 8:31Den kallas Kosteletzkya virginica-
-
8:31 - 8:34säg det fem gånger om ni kan.
-
8:34 - 8:37100 procent av denna växt kan användas.
-
8:37 - 8:39Fröna: biobränsle.
-
8:39 - 8:42Övrigt: kreatursfoder.
-
8:42 - 8:45Den har växt där i tio år nu,
och det funkar väldigt bra. -
8:45 - 8:48Låt oss nu titta på Chaetomorpha.
-
8:48 - 8:53Detta är en makroalg
som älskar extra näringsämnen. -
8:53 - 8:54Är ni i akvarieindustrin
-
8:54 - 8:57så vet ni att den används
för att rengöra akvarier. -
8:58 - 9:01Denna art är ytterst viktig för oss.
-
9:02 - 9:05Den påminner mycket om plast.
-
9:05 - 9:10Vi försöker just nu att omvandla
denna makroalg till bioplast. -
9:10 - 9:15Om vi lyckas kommer vi
att revolutionera plastindustrin. -
9:15 - 9:19Vi har alltså
ett frö till bränsle-program, -
9:19 - 9:22och vi måste förstås göra något
med den biomassa vi har. -
9:22 - 9:26Så vi ägnar oss åt gaskromatografi,
optimering av lipider med mera, -
9:26 - 9:30eftersom vårt mål
i slutändan är att ta fram -
9:30 - 9:34nästa generations flygbränslen,
flygdelar och så vidare. -
9:34 - 9:38Hittills har vi pratat om
vatten och bränsle, -
9:38 - 9:44men under vårt arbete fann vi
något intressant om Salicornia: -
9:45 - 9:47Det är en livsmedelsgröda.
-
9:49 - 9:51Så vi talar om idéer värda att sprida,
eller hur? -
9:51 - 9:58Vad sägs om detta:
Söder om Sahara, vid havet, -
9:58 - 10:03råder öken, så varför inte
ta denna växt dit, -
10:03 - 10:08plantera den och använda
hälften som föda, hälften som bränsle. -
10:08 - 10:12Vi kan åstadkomma detta,
till en låg kostnad. -
10:12 - 10:15Det finns ett växthus i Tyskland
-
10:15 - 10:17som säljer den som ett hälsolivsmedel.
-
10:17 - 10:22Här är den skördade produkten
och i mitten en inlagd räkrätt. -
10:22 - 10:27Jag måste berätta ett skämt.
Salicornia kallas också för havsbönor, -
10:27 - 10:30saltvattensparris och inlagt ogräs.
-
10:30 - 10:33Så vi lägger in inlagt ogräs i mitten.
-
10:33 - 10:36Hm, jag tyckte det var kul. (Skratt)
-
10:36 - 10:39Längst ner ser ni "sjömanssenap".
Det är logiskt. -
10:39 - 10:42Det är ett logiskt snack.
Du har senap, -
10:42 - 10:45du är sjöman, du ser en halofyt,
och du blandar de två. -
10:45 - 10:47Det är ett perfekt tillbehör till kex.
-
10:47 - 10:54Och sist, Salicornia med vitlök,
som jag tycker om. -
10:54 - 10:58Så, vatten, bränsle och mat.
-
10:59 - 11:03Inget av detta skulle vara möjligt
utan GreenLab-teamet. -
11:03 - 11:08Precis som Miami Heat har de tre stora,
har vi de stora tre på NASA GRC, -
11:08 - 11:13nämligen jag, professor Bob Hendricks,
vår orädde ledare, och Dr Arnon Chait. -
11:13 - 11:18Labbets ryggrad utgörs av studenterna.
-
11:18 - 11:21Under de senaste två åren
har vi haft 35 olika studenter -
11:21 - 11:25från hela världen här i labbet.
-
11:25 - 11:29Min enhetschef säger ofta:
"Du har ett grönt universitet." -
11:29 - 11:32Jag svarar att jag är OK med det,
eftersom vi fostrar -
11:32 - 11:37nästa generation av extremt gröna tänkare,
vilket är av avgörande betydelse. -
11:37 - 11:42Jag har alltså visat er vad vi tror
-
11:42 - 11:48är en global lösning
vad gäller mat, bränsle och vatten. -
11:48 - 11:51Det fattas dock något
för en komplett lösning. -
11:51 - 11:56Vi använder förstås elektricitet.
Men vi har en lösning åt er - -
11:56 - 11:59Vi använder oss av en ren energikälla.
-
11:59 - 12:03Vi har två vindkraftverk
kopplade till vårt labb, -
12:03 - 12:07och förhoppningsvis kommer vi att ha
ytterligare fyra eller fem inom kort. -
12:07 - 12:11Vi använder också
något väldigt intressant - -
12:11 - 12:15Det finns ett fält med solpaneler
vid NASA:s forskningscenter -
12:15 - 12:18som har stått oanvänt i 15 år.
-
12:18 - 12:21Tillsammans med några elingenjörer
-
12:21 - 12:23insåg vi att de fortfarande funkar,
-
12:24 - 12:26så vi bygger just nu om dem.
-
12:26 - 12:31Om cirka 30 dagar kommer de
att vara anslutna till vårt labb. -
12:31 - 12:34Och anledningen till
att ni ser rött, rött och gult, -
12:34 - 12:37är att många tror att vi på NASA
inte arbetar lördagar - -
12:37 - 12:40Denna bild är tagen en lördag.
-
12:40 - 12:43Det är tomt på bilar,
men ni ser min gula pickup, -
12:43 - 12:44så jag jobbar lördagar. (Skratt)
-
12:44 - 12:47Detta är beviset.
-
12:47 - 12:51Vi gör vad som krävs för
att få jobbet gjort, det vet de flesta. -
12:51 - 12:53Här är ytterligare ett koncept
kopplat till energi: -
12:53 - 12:59Vi använder vårt labb
som en testbädd för mikronät -
12:59 - 13:03för konceptet med smarta nät i Ohio.
-
13:03 - 13:08Vi har möjlighet att göra det,
och jag tror att det kommer att funka. -
13:09 - 13:14Detta är alltså
forskningscentret GreenLab. -
13:14 - 13:19Jag har idag presenterat ett förnybart,
självförsörjande energisystem. -
13:19 - 13:25Vi hoppas innerligt att detta koncept
sprids över hela världen. -
13:25 - 13:33Vi tror att vi har en komplett lösning
för mat, vatten, bränsle och nu även el. -
13:34 - 13:40Vår lösning är extremt grön,
hållbar, alternativ och förnybar, -
13:40 - 13:45och den uppfyller de stora tre hos GRC:
-
13:45 - 13:48Använd inte åkermark,
-
13:48 - 13:49konkurrera inte med livsmedelsgrödor
-
13:49 - 13:52och viktigast av allt,
använd inte sötvatten. -
13:52 - 13:57Många frågar mig:
"Vad gör du egentligen i labbet?" -
13:57 - 14:02Oftast svarar jag:
"Det har du inte att göra med." (Skratt) -
14:03 - 14:06Och tro det eller ej,
men det främsta skälet -
14:06 - 14:10till att jag arbetar med detta projekt är
-
14:10 - 14:14att jag vill hjälpa till
att rädda världen.
- Title:
- Växtbränslen som kan driva en jet | Bilal Bomani | TEDxNASA@SiliconValley
- Speaker:
- Bilal Bomani
- Description:
-
Alger plus saltvatten är lika med... bränsle? På TEDxNASA@SiliconValley redogör Bilal Bomani för ett självförsörjande ekosystem som producerar biobränslen - utan att använda varken åkermark eller sötvatten.
- Video Language:
- English
- Team:
- closed TED
- Project:
- TEDTalks
- Duration:
- 14:26
Lisbeth Pekkari approved Swedish subtitles for Plant fuels that could power a jet | ||
Lisbeth Pekkari edited Swedish subtitles for Plant fuels that could power a jet | ||
Lisbeth Pekkari edited Swedish subtitles for Plant fuels that could power a jet | ||
Lisbeth Pekkari edited Swedish subtitles for Plant fuels that could power a jet | ||
Lisbeth Pekkari accepted Swedish subtitles for Plant fuels that could power a jet | ||
Lisbeth Pekkari edited Swedish subtitles for Plant fuels that could power a jet | ||
Lisbeth Pekkari edited Swedish subtitles for Plant fuels that could power a jet | ||
Rebecka (Johansson) Swe edited Swedish subtitles for Plant fuels that could power a jet |