Return to Video

Alex Steffen ser en hållbar framtid

  • 0:00 - 0:02
    När jag inleder såna här föredrag,
  • 0:02 - 0:05
    brukar jag vanligtvis göra ett stort spektakel om hållbarhet
  • 0:05 - 0:07
    eftersom många inte vet vad det är.
  • 0:07 - 0:09
    Det här är en publik som faktiskt vet vad det är,
  • 0:09 - 0:13
    så jag gör bara 60-sekunders fusklappsversionen.
  • 0:13 - 0:15
    Så häng bara med. Vi kör jättesnabbt,
  • 0:15 - 0:16
    och fyll i luckorna.
  • 0:16 - 0:19
    Så, ni vet, hållbarhet, liten planet.
  • 0:19 - 0:21
    Föreställ er ett litet jordklot som cirkulerar runt solen.
  • 0:21 - 0:22
    Ni vet, för omkring en miljon år sen,
  • 0:22 - 0:24
    en bunt apor föll ur träd,
  • 0:24 - 0:26
    blev lite listiga, höll elden vid liv,
  • 0:26 - 0:27
    uppfann tryckpressen,
  • 0:27 - 0:29
    gjorde, ni vet, bagage med hjul på.
  • 0:29 - 0:33
    Och, ni vet, byggde samhället som vi lever i nu.
  • 0:33 - 0:36
    Olyckligtvis, medan detta samhället utan tvekan är
  • 0:36 - 0:40
    det mest blomstrande och dynamiska världen någonsin skapat,
  • 0:40 - 0:43
    så har det några riktigt stora brister.
  • 0:43 - 0:47
    Ett av dom är att varje samhälle har ett ekologiskt fotavtryck.
  • 0:47 - 0:51
    Det har en effekt på planeten som är mätbar.
  • 0:51 - 0:54
    Hur mycket grejer som passerar igenom ditt liv,
  • 0:54 - 0:57
    hur mycket avfall som lämnas bakom dig.
  • 0:57 - 1:00
    Och vi har, för tillfället, i vårt samhälle,
  • 1:00 - 1:04
    en väldigt dramatiskt ohållbar nivå av detta.
  • 1:04 - 1:06
    Vi förbrukar ungefär fem planeter.
  • 1:06 - 1:09
    Om alla på planeten levde som vi,
  • 1:09 - 1:11
    skulle vi behöva fem, sex, sju,
  • 1:11 - 1:14
    vissa säger till och med 10 planeter, för att klara det.
  • 1:14 - 1:16
    Uppenbarligen har vi inte 10 planeter.
  • 1:16 - 1:18
    Igen, ni vet, mental bild, 10 planeter - 1 planet.
  • 1:18 - 1:20
    10 planeter - 1 planet. OK?
  • 1:20 - 1:23
    Det har vi inte. Så det är vårt problem.
  • 1:23 - 1:25
    Det andra problemet är att planeten som vi har
  • 1:25 - 1:29
    används på enormt orättvisa sätt. Eller hur?
  • 1:29 - 1:32
    Nordamerikaner, som jag själv,
  • 1:32 - 1:34
    vi är ungefär som vältrande, glupska grisar,
  • 1:34 - 1:36
    och vi äter allt möjligt.
  • 1:36 - 1:38
    Och sen åker man hela vägen ner
  • 1:38 - 1:42
    till folk som bor i Asien/Stillahavsområdet, eller snarare, Afrika.
  • 1:42 - 1:44
    Och folk har helt enkelt inte tillräckligt för att överleva.
  • 1:44 - 1:46
    Detta skapar alla möjliga spänningar,
  • 1:46 - 1:49
    alla möjliga sorters dynamik, vilket är djupt störande.
  • 1:49 - 1:53
    Och det kommer fler och fler människor hela tiden. Eller hur?
  • 1:53 - 1:57
    Så, planeten kommer se ut så här om 20 år.
  • 1:57 - 2:00
    Det kommer vara ett ganska trångt ställe, med åtminstone åtta miljarder människor.
  • 2:00 - 2:04
    För att försvåra ännu mer, är det en väldigt ung planet.
  • 2:04 - 2:07
    En tredjedel av folket på denna planet är barn.
  • 2:07 - 2:10
    Och dom barnen kommer växa upp på ett helt annat sätt
  • 2:10 - 2:12
    än deras föräldrar gjorde, oavsett var dom bor.
  • 2:12 - 2:17
    Dom har blivit exponerade för den här idén av vårt samhälle, av vårt välstånd.
  • 2:17 - 2:20
    Och dom kanske inte vill leva exakt som oss.
  • 2:20 - 2:22
    Dom kanske inte vill vara amerikaner, eller britter,
  • 2:22 - 2:24
    eller tyskar, eller sydafrikaner,
  • 2:24 - 2:26
    utan dom vill ha en egen version
  • 2:26 - 2:28
    av ett liv som är mer välmående, mer dynamiskt,
  • 2:28 - 2:30
    och, ni vet, trevligare.
  • 2:30 - 2:33
    Och alla dessa saker ger tillsammans
  • 2:33 - 2:36
    ett enormt vridmoment på planeten.
  • 2:36 - 2:39
    Och om vi inte kan komma på ett sätt att ta itu med det vridmomentet,
  • 2:39 - 2:43
    kommer vi snabbare och snabbare
  • 2:43 - 2:47
    påträffa situationer som är helt otänkbara.
  • 2:47 - 2:49
    Alla i detta rum har hört de värsta tänkbara scenarierna.
  • 2:49 - 2:51
    Det behöver jag inte gå in på.
  • 2:51 - 2:53
    Men ställer frågan, vad är alternativet?
  • 2:53 - 2:58
    Jag skulle vilja säga att i nuläget är alternativet ofattbart.
  • 2:58 - 3:01
    Så, å ena sidan har vi det vi inte vill tänka oss,
  • 3:01 - 3:03
    å andra sidan har vi det vi inte kan tänka oss.
  • 3:03 - 3:06
    Vi vet ännu inte hur man bygger ett samhälle
  • 3:06 - 3:08
    som är miljömässigt hållbart,
  • 3:08 - 3:11
    som går att dela med alla på planeten,
  • 3:11 - 3:15
    som främjar stabilitet och demokrati och mänskliga rättigheter,
  • 3:15 - 3:18
    och som är uppnåeligt inom den tidsram som behövs
  • 3:18 - 3:21
    för att klara utmaningarna vi står inför.
  • 3:21 - 3:23
    Vi vet inte hur detta ska göras ännu.
  • 3:23 - 3:25
    Så vad är Worldchanging?
  • 3:25 - 3:27
    Man kan se Worldchanging
  • 3:27 - 3:32
    lite som en nyhetstjänst för den ofattbara framtiden.
  • 3:32 - 3:34
    Det vi håller på med är att leta efter
  • 3:34 - 3:37
    exempel av verktyg, modeller och idéer,
  • 3:37 - 3:41
    vilka, vid brett utnyttjande, skulle förändra alltihop.
  • 3:41 - 3:44
    Många gånger, när jag håller såna här tal, pratar jag om saker
  • 3:44 - 3:47
    som alla i detta rum säkerligen redan har hört talas om,
  • 3:47 - 3:49
    men de flesta har inte det.
  • 3:49 - 3:51
    Så jag tänkte göra nåt lite annorlunda idag,
  • 3:51 - 3:54
    och prata om vad vi letar efter,
  • 3:54 - 3:57
    istället för att ge er gamla, beprövade exempel,
  • 3:57 - 3:59
    prata om de saker vi har i kikaren.
  • 3:59 - 4:01
    Ge er en liten titt i vårt redaktionella anteckningsblock.
  • 4:01 - 4:04
    Och med tanke på att jag har 13 minuter att göra detta kommer det gå ganska fort.
  • 4:04 - 4:06
    Så, jag vet inte, häng bara med. OK?
  • 4:06 - 4:09
    Först och främst, vad letar vi efter? "The Bright Green City".
  • 4:09 - 4:12
    En av de största möjligheterna som vi har i industriländerna
  • 4:12 - 4:14
    för att förändra påverkan vi har på planeten
  • 4:14 - 4:16
    är att förändra sättet som vi bor på i städer.
  • 4:16 - 4:17
    Vi är redan en urban planet,
  • 4:17 - 4:20
    särskilt i I-länderna.
  • 4:20 - 4:22
    Och folk som bor i städer i I-länder
  • 4:22 - 4:24
    tenderar att vara väldigt välmående, och förbrukar därför väldigt mycket.
  • 4:24 - 4:26
    Om vi kan ändra dynamiken,
  • 4:26 - 4:29
    genom att först skapa städer som är tätare och mer beboeliga.
  • 4:29 - 4:31
    Här, till exempel, är Vancouver, som om ni inte varit där,
  • 4:31 - 4:33
    borde besöka. Det är en fantastisk stad.
  • 4:33 - 4:35
    Och dom gör täthet, ny täthet,
  • 4:35 - 4:37
    troligtvis bättre än någon annan på planeten just nu.
  • 4:37 - 4:40
    Dom lyckas faktiskt övertala nordamerikaner att inte köra bil,
  • 4:40 - 4:42
    vilket är rätt stort.
  • 4:42 - 4:44
    Så man har täthet. Man har också förvaltning av tillväxt.
  • 4:44 - 4:47
    Man låter det som är naturligt vara naturligt.
  • 4:47 - 4:50
    Det här är i Portland. Det är en verklig områdesutveckling.
  • 4:50 - 4:52
    Den marken kommer förbli betesmark för all framtid.
  • 4:52 - 4:54
    De har avgränsat staden med en linje.
  • 4:54 - 4:56
    Natur, stad. Inget förändras.
  • 4:57 - 5:00
    När man väl gjort detta kan man börja göra alla möjliga investeringar.
  • 5:00 - 5:02
    Man kan börja göra saker som,
  • 5:02 - 5:05
    kollektivtrafik som faktiskt funkar för att transportera människor,
  • 5:05 - 5:08
    på ett effektivt och lagom bekvämt sätt.
  • 5:08 - 5:10
    Man kan också börja förändra vad man bygger.
  • 5:10 - 5:13
    Det här är Beddington Zero Energy Development i London,
  • 5:13 - 5:16
    som är en av de grönaste byggnaderna i världen. Det är ett sagolikt ställe.
  • 5:16 - 5:19
    Vi kan nu bygga byggnader som genererar all sin egen el,
  • 5:19 - 5:21
    som återvinner mycket av sitt vatten,
  • 5:21 - 5:24
    som är mycket bekvämare än normala byggnader,
  • 5:24 - 5:28
    som utnyttjar dagsljus, med mera, och som på lång sikt kostar mindre.
  • 5:28 - 5:32
    Gröna tak. Bill McDonough tog det igår, så jag ska inte älta det.
  • 5:32 - 5:34
    Men när folk väl bor
  • 5:34 - 5:36
    nära varandra,
  • 5:36 - 5:38
    så kan man,
  • 5:38 - 5:40
    medan informationstekniken utvecklas
  • 5:40 - 5:42
    kan man börja ha intelligenta platser.
  • 5:42 - 5:44
    Man kan börja veta var saker är.
  • 5:44 - 5:46
    När man vet var saker är blir det lättare att dela dom.
  • 5:46 - 5:49
    När man delar dom förbrukar man mindre.
  • 5:49 - 5:51
    Så ett jättebra exempel är bildelningsklubbar,
  • 5:51 - 5:53
    vilka verkligen börjar ta fart i USA,
  • 5:53 - 5:56
    och som redan har tagit fart på många ställen i Europa.
  • 5:56 - 5:58
    Om du bara kör, låt säga, en dag i veckan,
  • 5:58 - 6:00
    behöver du verkligen en egen bil?
  • 6:01 - 6:03
    En annan sak informationstekniken låter oss göra
  • 6:03 - 6:05
    är att klura ut hur man minskar förbrukningen av saker
  • 6:05 - 6:10
    genom att veta och övervaka mängden vi faktiskt använder.
  • 6:10 - 6:13
    Här är en strömsladd som lyser starkare ju mer energi man använder,
  • 6:13 - 6:15
    vilket jag tycker är ett ganska häftigt koncept,
  • 6:15 - 6:17
    även om jag tycker det borde fungera tvärtom,
  • 6:17 - 6:20
    att den lyser starkare ju mer man inte använder den.
  • 6:20 - 6:22
    Men det finns kanske ett ännu enklare sätt att angripa detta.
  • 6:22 - 6:24
    Vi skulle kunna bara märka om saker.
  • 6:24 - 6:26
    Som den här strömbrytaren som det på ena sidan står "översvämningar"
  • 6:26 - 6:28
    och på den andra sidan, "av".
  • 6:28 - 6:30
    Hur vi bygger saker kan ändras likaså.
  • 6:30 - 6:32
    Detta är en biomorfisk byggnad.
  • 6:32 - 6:36
    Den tar sin inspiration till form från liv.
  • 6:36 - 6:38
    Många av dessa byggnader är otroligt vackra,
  • 6:38 - 6:40
    och samtidigt mycket effektivare.
  • 6:41 - 6:43
    Detta är ett exempel på biomimik,
  • 6:43 - 6:45
    vilket är något vi verkligen börjar eftersöka.
  • 6:45 - 6:47
    I det här fallet har man en skaldesign
  • 6:47 - 6:51
    som användes för att skapa en ny typ av frånluftsfläkt som är mycket effektivare.
  • 6:51 - 6:54
    Det är mycket sånt här på gång, det är faktiskt ganska anmärkningsvärt.
  • 6:55 - 6:57
    Jag uppmuntrar er att titta på Worldchanging om ni är intresserade.
  • 6:57 - 6:59
    Vi börjar bevaka det här mer och mer.
  • 6:59 - 7:01
    Det finns också neobiologisk design,
  • 7:01 - 7:03
    där vi mer och mer använder liv i sig
  • 7:03 - 7:06
    och livsprocesserna för att bli en del av vår industri.
  • 7:06 - 7:09
    Det här, till exempel, är vätegenererande alger.
  • 7:09 - 7:13
    Så vi har en modell med potential, en ny modell, som vi letar efter,
  • 7:13 - 7:16
    av hur man ska ta städerna de flesta av oss bor i
  • 7:16 - 7:18
    och göra dom till "Bright Green"-städer.
  • 7:18 - 7:23
    Olyckligtvis så bor inte de flesta människorna på planeten i städerna vi bor i.
  • 7:23 - 7:26
    Dom bor i de framväxande megastäderna i U-länderna.
  • 7:26 - 7:28
    Och det finns ett statistiskt faktum jag gillar att använda,
  • 7:28 - 7:31
    vilket är att vi lägger till ett Seattle var fjärde dag,
  • 7:31 - 7:34
    en stad av Seattles storlek till planeten, var fjärde dag.
  • 7:34 - 7:36
    Jag gjorde en presentation för ungefär två månader sen,
  • 7:36 - 7:38
    och en kille, som hade arbetat en del för FN, kom upp till mig
  • 7:38 - 7:40
    och var riktigt förvirrad, och han sa:
  • 7:40 - 7:42
    -Kolla här, du har fattat helt fel, det är helt fel.
  • 7:42 - 7:44
    Det är var sjunde dag.
  • 7:45 - 7:48
    Så, vi lägger till en stad lika stor som Seattle var sjunde dag,
  • 7:48 - 7:52
    och de flesta av dom städerna ser mer ut så här än staden som du eller jag bor i.
  • 7:52 - 7:55
    De flesta av dom städerna växer otroligt snabbt.
  • 7:55 - 7:57
    Dom har ingen infrastruktur,
  • 7:57 - 8:00
    dom har enorma antal människor som kämpar med fattigdom,
  • 8:00 - 8:02
    och enorma antal människor försöker lista ut
  • 8:02 - 8:04
    hur man ska göra saker på nya sätt.
  • 8:04 - 8:08
    Så vad behöver vi för att göra U-länders
  • 8:08 - 8:11
    megastäder till "Bright Green"-megastäder?
  • 8:11 - 8:14
    Det första vi behöver är utvecklingssprång.
  • 8:14 - 8:17
    Och det är en av sakerna som vi eftersöker överallt.
  • 8:17 - 8:19
    Idén bakom utvecklingssprång är att
  • 8:19 - 8:22
    om du är en person, eller ett land, som är fast i en situation
  • 8:22 - 8:25
    där du inte har verktygen och tekniken som du behöver,
  • 8:25 - 8:31
    så finns det ingen anledning för dig att investera i förra generationens tekniker. Eller hur?
  • 8:31 - 8:33
    Att du får det mycket bättre, nästan i allmänhet,
  • 8:33 - 8:38
    om du letar efter en lågkostnads- eller lokalt anpassningsbar version av den nyaste tekniken.
  • 8:38 - 8:42
    Ett område som vi alla är vana att se detta är mobiltelefoni. Eller hur?
  • 8:42 - 8:46
    I alla U-länder går folk direkt till mobiltelefoni,
  • 8:46 - 8:48
    och hoppar över hela det markbundna steget.
  • 8:48 - 8:50
    Om det finns markbundna telefonledningar, så är det i många U-länder
  • 8:50 - 8:53
    rätt kassa system som ofta går ner
  • 8:53 - 8:55
    och kostar enorma summor. Eller hur?
  • 8:55 - 8:57
    Därför gillar jag verkligen den här bilden.
  • 8:57 - 9:01
    Särskilt gillar jag Ganeshan i bakgrunden som pratar i en mobiltelefon.
  • 9:01 - 9:05
    Så vad vi har, alltmer, är att mobiltelefoner tränger sig ut igenom hela vårt samhälle.
  • 9:05 - 9:07
    Vi har hört allt om detta den här veckan,
  • 9:07 - 9:09
    så jag kommer inte säga mycket mer om det förutom att
  • 9:09 - 9:14
    vad som är sant för mobiltelefoner är sant för all teknik.
  • 9:14 - 9:17
    Den andra saken är verktyg för samarbete,
  • 9:17 - 9:20
    vare sig det är samarbetssystem, eller immateriella system
  • 9:20 - 9:22
    som uppmuntrar samarbete. Eller hur?
  • 9:22 - 9:26
    När man har fri möjlighet för folk att fritt arbeta tillsammans och innovera,
  • 9:26 - 9:28
    får man annorlunda typer av lösningar.
  • 9:28 - 9:31
    Och dom lösningarna är tillgängliga på ett annat sätt
  • 9:31 - 9:33
    till människor som saknar kapital.
  • 9:33 - 9:36
    Så vi har, ni vet, mjukvara med öppen källkod,
  • 9:36 - 9:41
    vi har "Creative Commons" och andra typer av "Copyleft"-lösningar. OK?
  • 9:41 - 9:43
    Och dom sakerna leder till saker som detta.
  • 9:43 - 9:46
    Det här är ett Telecentro i São Paulo.
  • 9:46 - 9:48
    Det är ett ganska anmärkningsvärt program
  • 9:48 - 9:52
    som använder öppen mjukvara, billiga, ihopkopplade maskiner,
  • 9:52 - 9:55
    och mer eller mindre övergivna byggnader --
  • 9:55 - 9:57
    har satt ihop en massa samlingscenter
  • 9:57 - 10:00
    dit folk kan komma in, få tillgång till bredband
  • 10:00 - 10:03
    och lära sig programmering gratis.
  • 10:04 - 10:07
    Och en kvarts miljon människor varje år använder nu dessa i São Paulo.
  • 10:08 - 10:11
    Och den kvartsmiljonen människor är bland dom fattigaste i São Paulo.
  • 10:11 - 10:14
    Jag gillar framförallt den lilla Linuxpingvinen i bakgrunden.
  • 10:15 - 10:20
    Så en av sakerna som det leder till är nånting i stil med en sydländsk kulturexplosion.
  • 10:20 - 10:23
    Och en av sakerna som vi är riktigt intresserade av på Worldchanging
  • 10:23 - 10:27
    är sätten som Sydamerika omidentifierar sig,
  • 10:27 - 10:30
    och omkategoriserar sig på sätt
  • 10:30 - 10:33
    som har mindre och mindre att göra med de flesta av oss i detta rum.
  • 10:33 - 10:38
    Så det är inte, ni vet, Bollywood besvarar inte bara Hollywood. Eller hur?
  • 10:38 - 10:41
    Den brasilianska musikscenen besvarar inte bara dom stora skivbolagen.
  • 10:41 - 10:44
    Den gör nånting nytt. Nya saker händer.
  • 10:44 - 10:47
    Det finns samspel mellan dom. Och man får otroliga resultat.
  • 10:47 - 10:50
    Jag vet inte om någon av er har sett filmen "City of God"?
  • 10:50 - 10:53
    Ja, det är en fantastisk film om ni inte sett den.
  • 10:53 - 10:56
    Och den handlar om den här frågan, på ett väldigt konstnärligt och indirekt sätt.
  • 10:56 - 10:58
    Det finns andra radikala exempel
  • 10:58 - 11:01
    där möjligheten att använda kulturella verktyg sprids.
  • 11:01 - 11:03
    Det här är människor som precis har blivit besökta av
  • 11:03 - 11:05
    internetbokbussen i Uganda.
  • 11:05 - 11:07
    Och som viftar sina första böcker i luften,
  • 11:07 - 11:10
    jag tycker bara det är en ganska häftig bild.
  • 11:10 - 11:14
    Så man har också möjligheten för människor att förenas
  • 11:14 - 11:19
    och agera för egen räkning på politiska och medborgerliga sätt.
  • 11:20 - 11:23
    På sätt som inte skett förut.
  • 11:23 - 11:25
    Och som vi hörde igår kväll, som vi hört tidigare i veckan,
  • 11:25 - 11:31
    är absolut, fundamentalt avgörande för möjligheten att skapa nya lösningar,
  • 11:31 - 11:34
    är att vi måste skapa politiska verkligheter.
  • 11:34 - 11:38
    Jag skulle personligen vilja säga att vi måste skapa nya politiska verkligheter,
  • 11:38 - 11:43
    inte bara i länder som Indien, Afghanistan, Kenya, Pakistan,
  • 11:43 - 11:45
    vadsom, utan även på hemmaplan.
  • 11:45 - 11:47
    En annan värld är möjlig.
  • 11:47 - 11:51
    Och ungefär anti-globaliseringsrörelsens stora motto. Eller hur?
  • 11:51 - 11:53
    Vi justerar det en del.
  • 11:53 - 11:56
    Vi pratar om hur en annan värld inte bara är möjlig, en annan värld är här.
  • 11:56 - 11:58
    Att det inte bara är att vi liksom måste föreställa oss
  • 11:58 - 12:02
    en annan, vag möjlighet därute,
  • 12:02 - 12:06
    utan att vi måste börja agera lite utifrån den möjligheten.
  • 12:06 - 12:09
    Vi behöver börja göra saker som Lula, Brasiliens president.
  • 12:09 - 12:12
    Hur många kände till Lula innan idag?
  • 12:12 - 12:16
    OK, så, mycket bättre än genomsnittspubliken, kan jag berätta.
  • 12:16 - 12:18
    Så Lula, han är full med problem, full med motsägelser,
  • 12:18 - 12:20
    men en sak som han gör är,
  • 12:20 - 12:26
    han för fram en idé om hur vi tar internationella relationer i anspråk som
  • 12:26 - 12:32
    fullständigt skiftar balansen från den vanliga nord-syd-dialogen
  • 12:32 - 12:36
    till en helt ny typ av globalt samarbete.
  • 12:36 - 12:38
    Ni bör hålla ett öga på den här mannen.
  • 12:39 - 12:42
    Ett annat exempel på den här typen av en andra supermaktsgrej
  • 12:42 - 12:46
    är frammarschen av spelen som är vad vi kallar för allvarlig lek.
  • 12:46 - 12:48
    Vi kollar mycket på det här. Det här sprider sig överallt.
  • 12:48 - 12:51
    Det här är från "A Force More Powerful". Det är en liten skärmdump.
  • 12:51 - 12:53
    "A Force More Powerful" är ett dataspel som,
  • 12:53 - 12:56
    medan du spelar det, lär dig hur du ska delta
  • 12:56 - 12:58
    i fredliga uppror och regimskiften.
  • 12:58 - 13:01
    Här är ett annat. Det här är från ett spel som heter "Food Force",
  • 13:01 - 13:04
    som lär barn hur man driver ett flyktingläger.
  • 13:05 - 13:09
    Dom här sakerna bidrar alla på ett väldigt dynamiskt sätt
  • 13:09 - 13:14
    till en enorm ökning, särskilt i utvecklingsländerna,
  • 13:14 - 13:17
    i människors intresse och passion för demokrati.
  • 13:17 - 13:20
    Vi får så lite nyheter om utvecklingsländerna,
  • 13:20 - 13:24
    att vi ofta glömmer att det finns bokstavligen
  • 13:24 - 13:26
    miljontals människor där ute som kämpar för att förändra saker och ting
  • 13:26 - 13:30
    till att bli mer rättvist, friare, mer demokratiskt, mindre korrupt.
  • 13:30 - 13:32
    Och vi hör inte dessa historier nog.
  • 13:32 - 13:34
    Men det händer överallt,
  • 13:34 - 13:36
    och dessa verktyg är en del i vad som gör det möjligt.
  • 13:36 - 13:38
    När man nu lägger ihop alla dom sakerna,
  • 13:38 - 13:40
    när man lägger ihop utvecklingssprång och nya sorters verktyg,
  • 13:40 - 13:44
    ni vet, andra supermaktsgrejen och så vidare, vad får man?
  • 13:44 - 13:48
    Tja, mycket snabbt, får man en "Bright Green" framtid för utvecklingsländerna.
  • 13:48 - 13:52
    Man får, till exempel, grön el över hela världen.
  • 13:52 - 13:54
    Man får -- det här är en byggnad i Hyderabad, Indien.
  • 13:54 - 13:56
    Det är den grönaste byggnaden i världen.
  • 13:56 - 13:58
    Man får gräsrotslösningar, saker som fungerar
  • 13:58 - 14:00
    för människor utan kapital eller begränsad tillgång.
  • 14:00 - 14:04
    Man får solkraftsingenjörer som barfota bär solcellspaneler till de avlägsna bergen.
  • 14:04 - 14:06
    Man får tillgång till distansmedicin.
  • 14:06 - 14:09
    Det här är indiska sjuksköterskor som lär sig använda handdatorer
  • 14:09 - 14:11
    för att få tillgång till databaser som innehåller information
  • 14:11 - 14:14
    som dom inte har tillgång till hemma.
  • 14:14 - 14:17
    Man får nya verktyg för människor i utvecklingsländerna.
  • 14:17 - 14:21
    Det här är lysdiodslampor som hjälper omkring en miljard människor där ute
  • 14:21 - 14:23
    för vilka skymning betyder mörker,
  • 14:23 - 14:25
    att få ett nytt sätt att arbeta.
  • 14:25 - 14:28
    Det här är kylskåp som inte kräver någon elektricitet,
  • 14:28 - 14:30
    de är en "behållare i en behållare"-konstruktion.
  • 14:30 - 14:33
    Och man får vattenlösningar. Vatten är ett av de mest akuta problemen.
  • 14:33 - 14:35
    Här är en lösning för att tillvarata regnvatten, vilken är superbillig
  • 14:35 - 14:37
    och tillgänglig till folk i utvecklingsländerna.
  • 14:37 - 14:41
    Här är en konstruktion för att destillera vatten med hjälp av solljus.
  • 14:42 - 14:47
    Här är en dimfångare, som, om du bor i ett fuktigt djungellikt område,
  • 14:47 - 14:50
    kan destillera vatten från luften som blir rent och drickbart.
  • 14:50 - 14:52
    Här är ett sätt att transportera vatten.
  • 14:52 - 14:55
    Jag bara älskar detta, ni vet -- Jag menar, att bära vatten är så jobbigt,
  • 14:55 - 14:58
    och nån bara kom på idén att rulla det.
  • 14:58 - 15:00
    Jag menar, det är en fantastisk design.
  • 15:00 - 15:03
    Det här är en sagolik uppfinning, LifeStraw.
  • 15:03 - 15:06
    I princip kan du suga vilket vatten som helst genom den
  • 15:06 - 15:09
    och det blir drickbart innan det når dina läppar.
  • 15:09 - 15:12
    Så, ni vet, folk som har det väldigt svårt kan skaffa såna.
  • 15:12 - 15:15
    Det här är en av mina absoluta Worldchanging-favoriter någonsin.
  • 15:15 - 15:18
    Det här är en karusell skapad av företaget Roundabout,
  • 15:18 - 15:22
    som pumpar vatten medans barn leker.
  • 15:23 - 15:26
    Seriöst -- ge den en applåd, den är ganska lysande.
  • 15:26 - 15:30
    Samma sak gäller för människor som befinner sig i fullständig kris. Eller hur?
  • 15:30 - 15:34
    Vi räknar med att ha drygt 200 miljoner flyktingar år 2020
  • 15:34 - 15:36
    på grund av klimatförändringar och politisk instabilitet.
  • 15:36 - 15:38
    Hur hjälper vi dessa människor?
  • 15:38 - 15:40
    Det finns mängder av nya, häpnadsväckande, humanitära lösningar
  • 15:40 - 15:43
    som utvecklas kollaborativt över hela världen.
  • 15:43 - 15:46
    Några av dessa lösningar innefattar modeller för agerande,
  • 15:46 - 15:49
    såsom nya modeller för byundervisning i mitten av flyktingläger.
  • 15:49 - 15:52
    Nya modeller för pedagogi för flyktingar.
  • 15:52 - 15:54
    Och vi har nya verktyg.
  • 15:54 - 15:56
    Detta är en av mina absoluta favoritsaker.
  • 15:56 - 15:58
    Vet någon vad det är?
  • 15:58 - 15:59
    Publiken: Den detekterar landminor.
  • 15:59 - 16:02
    Exakt, det är en landminedetekterande blomma.
  • 16:03 - 16:05
    Om du bor i ett av områdena
  • 16:05 - 16:08
    där cirka halvmiljarden oredovisade minor finns utspridda,
  • 16:08 - 16:11
    kan du kasta ut dessa frön över fältet.
  • 16:11 - 16:15
    När dom växer upp runtom minorna
  • 16:15 - 16:18
    kommer deras rötter känna av kemikalierna i minorna
  • 16:18 - 16:21
    och där blommorna blir röda trampar man inte.
  • 16:23 - 16:27
    Frön som kan rädda ditt liv.
  • 16:27 - 16:28
    (Applåder)
  • 16:28 - 16:30
    Jag älskar det dessutom för att för mig verkar det som
  • 16:30 - 16:36
    att, som i exemplet, verktygen vi använder för att förändra världen,
  • 16:36 - 16:39
    borde vara vackra i sig själva.
  • 16:39 - 16:41
    Ni vet, att det är inte nog att bara överleva.
  • 16:41 - 16:44
    Vi måste skapa någonting bättre än vi har.
  • 16:45 - 16:47
    Och det tror jag vi kommer att göra.
  • 16:48 - 16:51
    För att knyta ihop säcken, med H.G. Wells odödliga ord,
  • 16:51 - 16:53
    tror jag att bättre saker är på väg.
  • 16:53 - 16:57
    Jag tror faktiskt att "Allt det förflutna är bara början av en början;"
  • 16:57 - 16:59
    "Allt som det mänskliga sinnet har åstadkommit"
  • 16:59 - 17:01
    "är blott drömmen före uppvaknandet."
  • 17:01 - 17:04
    Jag hoppas det visar sig sant.
  • 17:04 - 17:07
    Människorna i detta rum har gett mig mer förtroende än nånsin att det kommer göra det.
  • 17:07 - 17:08
    Tack så mycket.
  • 17:08 - 17:10
    (Applåder)
Title:
Alex Steffen ser en hållbar framtid
Speaker:
Alex Steffen
Description:

Worldchanging.com:s grundare Alex Steffen hävdar att reduktionen av mänsklighetens ekologiska fotavtryck är oerhört viktig när den västerländska konsumtionslivsstilen nu sprids till utvecklingsländerna.

more » « less
Video Language:
English
Team:
closed TED
Project:
TEDTalks
Duration:
17:10
Joakim Carlberg added a translation

Swedish subtitles

Revisions