WEBVTT

00:00:08.889 --> 00:00:14.208
En trop är ett vanligt förekommande mönster i en historia eller ett igenkänningsbart attribut hos en rollfigur som förmedlar

00:00:14.208 --> 00:00:16.683
information till publiken.

00:00:16.683 --> 00:00:19.435
En trop blir en kliché när det överanvänds.

00:00:19.435 --> 00:00:23.289
Tyvärr bevarar några av dessa troper kränkande stereotyper.

00:00:26.891 --> 00:00:31.058
Av Hollywood är män ofta beskrivna som de stora beskyddarna, hjältarna,

00:00:31.058 --> 00:00:35.073
skaparna och uppfinnarna, men ibland gör all den hårda pressen av att styra

00:00:35.073 --> 00:00:37.364
hela världen dem verkligen nedstämda.

00:00:37.364 --> 00:00:43.573
In kommer den Maniska Älv-drömtjejen, den lysande fyren av barnslig glädje som ska föryngra vår fallna hjälte.

00:00:43.573 --> 00:00:48.228
Den Maniska Älv-drömtjejen är ett begrepp myntat av Nathan Rabin för att beskriva den kvinnliga karaktären

00:00:48.228 --> 00:00:54.149
som skrivs för att hjälpa den vanligtvis vita, och definitivt heterosexuella, manliga hjälten att slappna av och njuta av livet.

00:00:54.149 --> 00:00:59.675
Rabin skriver, "Den bubbliga, ytliga filmiska varelse som enbart existerar i de febriga fantasierna

00:00:59.675 --> 00:01:04.980
hos känsliga manusförfattare för att lära grubblande, själfulla män att uppskatta livet

00:01:04.980 --> 00:01:07.313
och dess oändliga mysterier och äventyr."

00:01:07.313 --> 00:01:11.959
Den Maniska Älv-drömtjejen är en stödjande karaktär som används för att vidareutveckla historien om den manliga hjälten.

00:01:11.959 --> 00:01:18.661
Hon har egentligen inget eget liv, hon har ingen familj eller intressen eller mycket av ett jobb som vi får se.

00:01:18.661 --> 00:01:23.801
Som AVclub beskriver är hon: "På plats för att lyfta en dyster manlig huvudperson ut ur stiltjen,

00:01:23.801 --> 00:01:25.726
inte för att söka sin egen lycka."

00:01:25.726 --> 00:01:30.703
Alla de här manliga rollfigurerna hittar en Manisk Älva för att hjälpa dem ut ur deras deprimerade, spända

00:01:30.703 --> 00:01:35.636
och jämmerliga och eländiga tillstånd så att de kan bli lyckliga, funktionella medlemmar av samhället igen.

00:01:35.636 --> 00:01:40.357
Låt oss börja med Kristien Dunst's rollfigur från Elizabethtown som är katalysatorn för Rabin att namnge denna trop.

00:01:40.357 --> 00:01:45.976
Drew Baylor, spelad av Orlando Bloom, har precis förlorat jobbet och sin flickvän, så han bestämmer sig för att

00:01:45.976 --> 00:01:49.776
ta livet av sig. Och vid just det ögonblicket får han ett telefonsamtal från sin syster som säger

00:01:49.776 --> 00:01:52.625
att hans far har dött och att han behöver åka och hantera familjens angelägenheter.

00:01:52.625 --> 00:01:56.053
Drew kliver på ett flygplan och träffar Claire, en flygvärdinna som pratar med honom genom

00:01:56.053 --> 00:02:00.001
hela flygresan även om han uppenbarligen inte är intresserad av att interagera med henne.

00:02:00.001 --> 00:02:06.146
Till slut guidar Clair Drew genom en personlig resa i självutforskande, mognad och glädje

00:02:06.146 --> 00:02:09.122
"Jag kollar in en söt kille"

00:02:09.122 --> 00:02:11.905
"Varför berättar du det här för mig?"

00:02:18.382 --> 00:02:22.308
"Hur skulle jag kunna lämna dig i nöd?"

00:02:22.308 --> 00:02:24.599
"Jag ska ta med dig ut"

00:02:24.599 --> 00:02:28.352
Du kanske minns Zooey Deschanel i 500 days of Summer, det avståndstagande

00:02:28.352 --> 00:02:32.303
kärleksintresset hos filmens stjärna Tom Hansen, spelad av Joseph Gordon-Levitt

00:02:32.303 --> 00:02:36.656
Berättelsen följer Tom på sin resa där han växlar fram och tillbaka mellan att vara eller inte vara kär i Summer Finn.

00:02:36.656 --> 00:02:41.406
De har en klassisk manisk älv-drömtjej-scen där de leker runt i världen

00:02:41.406 --> 00:02:46.319
och den maniska älvan lär den pryda stjärnan hur han ska omfamna sitt inre barn.

00:02:47.827 --> 00:02:49.611
"Penis"

00:02:49.611 --> 00:02:51.161
"Penis"

00:02:51.161 --> 00:02:52.457
"Penis"

00:02:52.457 --> 00:02:52.957
"Penis"

00:02:52.957 --> 00:02:54.035
"Det finns barn här."

00:02:54.035 --> 00:02:57.120
"Det finns inga barn här."

00:02:57.120 --> 00:02:58.910
"Penis"

00:02:58.910 --> 00:03:00.099
"Penis"

00:03:00.099 --> 00:03:01.755
"Har du roligt?"

00:03:01.755 --> 00:03:02.347
"Ja"

00:03:02.347 --> 00:03:04.589
"Är det sånt här du gjorde med puman?"

00:03:04.589 --> 00:03:06.755
"Nej... vi lämnade knappt rummet."

00:03:06.755 --> 00:03:08.896
"Penis!"

00:03:08.896 --> 00:03:10.980
"Ursäkta, tourettes, du vet hur det är."

00:03:10.980 --> 00:03:11.734
"Penis"

00:03:11.734 --> 00:03:12.505
"Hon har det också."

00:03:12.505 --> 00:03:13.301
"Penis"

00:03:13.301 --> 00:03:14.548
"Peeeennnniiissss!"

00:03:14.548 --> 00:03:15.548
"Schh..."

00:03:15.548 --> 00:03:19.134
Och den här listan skulle inte vara färdigställd utan ett besök från Natalie Portman.

00:03:19.134 --> 00:03:25.166
Hennes unga och bubbliga barnsliga rollfigur i Garden State kan nog vara urtypen för en manisk älv-drömtjej.

00:03:25.166 --> 00:03:30.187
Hon är här för att guida ångestfyllda, emotionella Andrew Largeman, spelad av Zach Braff ut ur sitt deprimerade

00:03:30.187 --> 00:03:35.120
tillstånd och allmänna nedstämdhet med all den traditionella barnsliga munterhet som hör den maniska älvan till

00:03:35.120 --> 00:03:40.491
"I alla fall... ah... Jag pratar för mycket, du måste ju fylla i dina formulär."

00:03:40.491 --> 00:03:43.011
"Vad lyssnar du på?"

00:03:43.011 --> 00:03:45.344
"The Shins, känner du till dem?"

00:03:45.344 --> 00:03:47.427
"Nej"

00:03:47.427 --> 00:03:49.994
"Du måste höra den här låten, den kommer ändra ditt liv, jag lovar."

00:03:49.994 --> 00:03:57.277
"Oj, förlåt, du måste ju fylla i dina formulär. Dilemma. Tror du att du kan... kanske lyssna medan

00:03:57.277 --> 00:03:59.658
du fyller i-" "Tror du att du kan hantera det?"

00:03:59.658 --> 00:04:03.068
Listan över maniska älv-drömtjejer bara fortsätter och fortsätter.

00:04:03.068 --> 00:04:05.818
Kate Hudsons rollfigur i Almost Famous

00:04:05.818 --> 00:04:08.443
Meg Ryan i Joe Versus the Volcano

00:04:08.443 --> 00:04:11.193
Charlize Theron i Sweet November

00:04:11.193 --> 00:04:14.026
och vad tycher du om Winona Ryder i Autumn in New York

00:04:14.026 --> 00:04:16.186
Rachel Bilson i The Last Kiss

00:04:16.186 --> 00:04:19.125
och Elisha Cuthbert i My Sassy Girl bland andra.

00:04:19.125 --> 00:04:23.792
Den maniska älv-drömtjejen bevarar myten om kvinnan som omhändertagande ända in i märgen, att vi kan "laga"

00:04:23.792 --> 00:04:27.547
de här ensamma, ledsna männen, så att de kan gå och "laga världen".

00:04:28.778 --> 00:04:33.252
Den maniska älv-drömtjejen är egentligen en musa som existerar för att vara en inspiration för den bekymrade,

00:04:33.252 --> 00:04:39.058
plågade mannen. Vi borde egentligen prata om hela idén kring muser som är grunden för den här tropen.

00:04:39.058 --> 00:04:44.865
I århundraden har manliga filmskapare, författare, målare, konstnärer av alla sorter krediterat kvinnor som

00:04:44.865 --> 00:04:47.740
inspiration för deras briljanta mästerverk.

00:04:47.740 --> 00:04:50.657
Jag lovar, om jag hör en historia till om det här så kommer jag skrika.

00:04:50.657 --> 00:04:52.490
Eller spy.

00:04:52.490 --> 00:04:53.949
Eller båda.

00:04:53.949 --> 00:04:58.380
Kvinnor är inte här för mäns inspiration eller hyllning eller vad det nu kan vara.

00:04:58.380 --> 00:05:03.438
Vi är musiker och konstnärer och författare med våra egna briljanta och kreativa företaganden

00:05:03.438 --> 00:05:06.805
Men det märks inte hos den maniska älv-drömtjejstropen

00:05:06.805 --> 00:05:11.297
Onödigt att säga men den maniska älv-drömtjejen är inte så bra för hur kvinnor representeras.

00:05:11.297 --> 00:05:15.146
Så, Hollywoodförfattare, låt mig påminna er om att kvinnor inte är här för er inspiration,

00:05:15.146 --> 00:05:17.980
hyllande eller för att lura ut er ur era problem.

00:05:17.980 --> 00:05:21.730
Ni kanske inte vet detta, men vi är hela och färdiga människor med våra egna

00:05:21.730 --> 00:05:24.127
problem, intressen och kreativa företaganden

00:05:24.127 --> 00:05:28.469
Så hur skulle det vara om ni slutade använda oss som era muser och började skriva oss som riktiga människor.