Visualisering är kärnan i 
mitt eget arbetsredskap.

Jag undervisar i Global hälsa.

Jag vet att det inte räcker med att ha data.

Jag måste visa den på ett sätt 
som folk både gillar och förstår.

Nu ska jag pröva något som 
jag aldrig har gjort förut.

Att animera informationen i rummet.

Med lite teknisk hjälp från teamet.

Så, nu kör vi!

Först en axel för hälsa.

Medellivslängd

från 25 år till 75 år.

Och här nere en axel för välfärd.

Inkomst per person

400, 4 000 och 40 000 dollar.

Här nere är de fattiga och sjuka.

Här uppe är de rika och hälsosamma.

Nu ska jag visa er världen
för 200 år sedan.

År 1810

Här är alla länderna

Europa brun, Asien röd, Mellanöstern grön

Afrika söder om Sahara blå och Amerika gul.

Bubblornas storlek visar ländernas befolkningsstorlek.

År 1810 var det rätt trångt här nere, 
eller hur?

Alla länder var sjuka och fattiga.

Livslängd var under 40 i alla länder

Bara Storbritannien och Nederländerna 
hade det lite bättre.

Men inte så mycket.

Och nu startar jag världen.

Den industriella revolutionen göra att länderna i 
Europa och på vissa andra ställen

rör sig bort från de flesta andra.

Men de koloniserade länderna i 
Asien och Afrika,

är fast här nere.

Och så småningom blir västvärldens 
länder friskare och friskare.

Och nu saktar vi ner takten 
för att visa påverkan

av det första världskriget

och den Spanska sjukan.

Vilken katastrof!

Och nu ökar vi takten genom 1920- och 30-talen.

Och, trots den stora depressionen,

stormar västvärldens länder

mot större välstånd och längre liv.

Japan och vissa andra försöker hänga på

men de flesta länderna är kvar här nere.

Nu, efter det andra världskrigets tragedier,

stoppar vi ett tag för att titta på världen år 1948.

1948 var ett fantastiskt år: kriget var över,

Sverige vann medaljstriden i vinterolympiaden,

och jag föddes.

Men skillnaden mellan världens länder

var större än någonsin.

USA ledde loppet, Japan var på väg uppåt,

Brasilien var långt efter

Iran blev lite rikare av oljeinkomsterna men hade fortfarande korta liv.

Och de asiatiska jättarna:

Kina, Indien, Pakistan, Bangladesh och Indonesien,

var fortfarande fattiga och sjuka här nere,

men titta vad som händer!

En gång till!

Under min levnad har forna kolonier vunnit självständighet,

och slutligen har de börjat få bättre hälsoläge

och bättre,

och bättre.

Och på 1970-talet började länderna i Asien och Latinamerika

komma ikapp västvärldens länder

de blev mer utvecklade ekonomier.

Några länder i Afrika följde efter,

medan några drabbades av inbördeskrig,

andra drabbades av HIV.

Och nu kan vi se världen av idag,

med dagsfärsk statistik.

Idag lever de flesta i mitten.

Men samtidigt finns det stora skillnader

mellan de värsta och de bästa bland länderna

och de finns även stora skillnader inom länder.

Bubblorna visar landets genomsnitt,

men jag kan dela upp dem.

Ta Kina, jag kan dela upp bubblan i provinser.

Där har vi Shanghai.

De har samma rikedom och välstånd som Italien har idag.

Och här är den fattiga provinsen Giuzhou,

som är som Pakistan.

och om jag delar ytterligare

ser man att landsbygden är som Ghana i Afrika.

Och trots den enorma ojämlikheten idag,

har vi sett 200 år av fantastiska framsteg.

Det stora historiska gapet

mellan Väst och resten av världen håller på att utjämnas.

Vi har blivit en helt ny, mer jämlik värld,

och jag kan se en klar trend för framtiden,

med bistånd, handel, grön teknologi, och fred.

Det är fullt möjligt för alla länder att ta sig

till det rika-hälsosamma hörnet.

Nåja - vad ni har sett den senaste stunden

är historien om 200 länder

visad över 200 år och vidare.

Det bygger på 120 000 siffervärden.

Rätt trevligt, eller hur?