0:00:03.002,0:00:05.867 I tusentals år har mänskligheten vetat, bara genom att studera vår omgivning 0:00:07.207,0:00:10.333 att det finns olika ämnen, och dessa olika ämnen har olika egenskaper 0:00:11.954,0:00:14.745 De har inte bara olika egenskaper, vissa reflekterar ljus medan andra gör det inte alls 0:00:17.601,0:00:20.457 Vissa har en färg, eller en viss temperatur ; de är flytande gasformiga eller fasta 0:00:22.108,0:00:24.867 Men vi kan också observera hur de reagerar med varandra under specifika omständigheter 0:00:27.663,0:00:31.477 och här ser du en bild av vissa av dessa ämnen. Det här är kol, i form av grafit 0:00:31.477,0:00:36.069 Den här är bly, den här guld. 0:00:38.719,0:00:41.369 Och alla dessa som jag har målat -- som jag har visat som bilder har jag fått från den här webbsidan 0:00:41.369,0:00:45.453 Alla är i fast form, men vi vet också att vi... 0:00:47.395,0:00:49.338 Det ser ut som det finns en viss mängd av luft i dem, som du vet, vissa typer av luftpartiklar 0:00:49.338,0:00:52.210 och beroende på vilken sorts luftpartiklar man tittar på 0:00:55.079,0:00:57.948 huruvida det är kol, syre eller kväve, verkar de ha olika typer av egenskaper. 0:00:57.948,0:00:59.425 Eller, det finns andra saker som kan vara vätska 0:00:59.425,0:01:02.082 eller trots att du ökar temperaturen tillräckligt högt 0:01:02.082,0:01:05.018 Om du ökar temperaturen tillräckligt högt på guld eller bly 0:01:05.018,0:01:06.503 så omvandlas de till vätska 0:01:06.503,0:01:09.841 Eller om du på sätt och vis eldar upp kolet 0:01:09.841,0:01:12.076 så kan du omvandla det till gasfas 0:01:12.076,0:01:13.351 du kan släppa ut det i atmosfären 0:01:13.351,0:01:14.702 du kan bryta dess struktur. 0:01:14.702,0:01:17.271 Så detta är saker som vi 0:01:17.271,0:01:20.585 har observerat i tusentals år. 0:01:20.585,0:01:22.452 Men det ledde till en naturlig fråga 0:01:22.452,0:01:24.226 som brukade vara en filosofisk fråga 0:01:24.226,0:01:26.405 men nu kan vi besvara den lite bättre 0:01:26.405,0:01:30.898 och den frågan är, om du fortsätter bryta ner den här kolen 0:01:30.898,0:01:33.518 till mindre och mindre bitar, 0:01:33.518,0:01:35.554 finns det någon minsta del, 0:01:35.554,0:01:39.867 någon minsta enhet av den här saken, av det här ämnet 0:01:39.867,0:01:43.166 som fortfarande har kolets egenskaper? 0:01:43.166,0:01:45.256 Och om du på något sätt skulle bryta ner det ännu mer, 0:01:45.256,0:01:48.390 skulle du förlora kolets egenskaper? 0:01:48.390,0:01:50.354 Och svaret är: det finns. 0:01:50.354,0:01:52.200 och för att komma in i terminologin 0:01:52.200,0:01:56.156 så kallar vi dessa olika substanser, som är rena substanser 0:01:56.156,0:01:59.025 dessa rena substanser som har dessa specifika egenskaper vid vissa temperaturer 0:01:59.025,0:02:01.185 and reagerar på vissa sätt, 0:02:01.185,0:02:05.291 Vi kallar dom grundämnen 0:02:05.291,0:02:08.729 Kol är ett grundämne, bly är ett grundämne, guld är ett grundämne 0:02:08.729,0:02:10.400 Du kanske säger att vatten är ett grundämne, 0:02:10.400,0:02:14.221 historiskt sett har folk refererat till vatten som ett grundämne, 0:02:14.221,0:02:17.892 men nu vet vi att vatten är uppbyggt av flera grundämnen. 0:02:17.892,0:02:20.405 det är uppbyggt av syre och väte, 0:02:20.405,0:02:25.014 och alla våra grundämnen är listade här 0:02:25.014,0:02:27.758 i vårt periodiska system 0:02:27.758,0:02:29.374 C står för kol 0:02:29.374,0:02:30.400 -- Jag har bara tänkt ta upp de som är 0:02:30.400,0:02:32.379 väldigt relevanta för mänskligheten 0:02:32.379,0:02:35.502 -- men med tiden kommer du antagligen att bekanta dig med alla dessa. 0:02:35.502,0:02:39.148 Det här är syre, det här är kväve, det här är kisel. 0:02:39.148,0:02:42.867 Det här -- Au är guld. Det här är bly. 0:02:42.867,0:02:51.995 Och grundenheten av alla dessa element är atomen. 0:02:51.995,0:02:54.559 Så om du fortsätter gräva dig in 0:02:54.559,0:02:57.079 och fortsätter ta mindre och mindre bitar av det här, 0:02:57.079,0:02:59.415 får du tillslut en kolatom 0:02:59.415,0:03:00.755 Gör samma sak här, 0:03:00.755,0:03:02.536 tillslut får du en guldatom. 0:03:02.536,0:03:03.991 Gjorde du samma sak här borta, 0:03:03.991,0:03:05.856 skulle du tillslut få några av dessa lite mindre -- 0:03:05.856,0:03:07.758 i brist på ett bättre ord -- partikel 0:03:07.758,0:03:09.185 som du kallar en blyatom. 0:03:09.185,0:03:11.239 Och du skulle inte kunna bryta ner den längre 0:03:11.239,0:03:13.597 och fortfarande kalla det bly. 0:03:13.597,0:03:17.043 den har fortfarande blyets egenskaper. 0:03:17.043,0:03:18.330 För att ge dig en uppfattning 0:03:18.330,0:03:21.193 -- det här är verkligen någonting som jag har problem att föreställa mig 0:03:21.193,0:03:24.040 -- är att atomer är otroligt små. 0:03:24.040,0:03:25.901 egentligen ofattbart små 0:03:25.901,0:03:27.555 Så till exempel, kol. 0:03:27.555,0:03:29.379 Mitt hår är också gjort av kol. 0:03:29.379,0:03:31.882 I själva verket det mesta av mig är gjort av kol. 0:03:31.882,0:03:35.912 I själva verket det mesta av alla levande varelser är gjort av kol. 0:03:35.912,0:03:40.533 Så om du tog mitt hår, det är gjort av kol 0:03:40.533,0:03:42.231 Mitt hår är till största del kol. 0:03:42.231,0:03:43.989 Så om du tog mitt hår här borta 0:03:43.989,0:03:45.565 -- mitt hår är inte gult 0:03:45.565,0:03:46.766 men det blir en bra kontrast mot det svarta. 0:03:46.766,0:03:47.950 Mitt hår är svart, men om jag gjorde det s 0:03:47.950,0:03:49.713 kulle ni inte kunna se det på skärmen. 0:03:49.713,0:03:51.970 Men om du tog mitt hår här och jag skulle fråga dig 0:03:51.970,0:03:55.200 hur många kolatomer brett är mitt hårstrå? 0:03:55.200,0:03:58.467 Så om du tog ett tvärsnitt av mitt hår, inte på längden, 0:03:58.467,0:04:00.361 utan bredden och sa 0:04:00.361,0:04:03.255 hur många kolatomer brett är det? 0:04:03.255,0:04:07.049 Och du kanske skulle gissa, oh, Sal har redan berättat för mig, den är väldigt liten 0:04:07.049,0:04:09.150 så kanske är det ett tusen kolatomer där, 0:04:09.150,0:04:10.484 eller tio tusen, eller hundra tusen, 0:04:10.484,0:04:11.788 and jag skulle säga, nej! 0:04:11.788,0:04:14.249 Det är en miljon atomer. 0:04:14.249,0:04:17.439 Eller du kan spänna en miljon kolatomer över bredden 0:04:17.439,0:04:20.933 av ett genomsnitt människohårstrå. 0:04:20.933,0:04:22.585 OCh det är självklart en uppskattning, 0:04:22.585,0:04:24.026 det är inte exakt en miljon 0:04:24.026,0:04:26.605 men det ger dig en känsla av hur liten en atom är 0:04:26.605,0:04:28.441 Du vet, dra av ett hårstrå av ditt huvud 0:04:28.441,0:04:30.991 och föreställ dig att sätta en miljon saker 0:04:30.991,0:04:33.991 bredvid varandra över hårstrået, 0:04:33.991,0:04:37.037 inte längden på håret utan stråets bredd. 0:04:37.037,0:04:39.175 Det är till och med svårt att se bredden på ett hårstrå. 0:04:39.175,0:04:40.718 Och det skulle vara en miljon kolatomer 0:04:40.718,0:04:42.979 bara längs den. 0:04:42.979,0:04:48.092 Det skulle vara ganska tufft om 0:04:48.092,0:04:49.026 --vi vet att 0:04:49.026,0:04:51.375 det är den mest grundläggande byggstenen som bygger upp kol 0:04:51.375,0:04:53.933 den mest grundläggande byggstenen av alla grundämnen 0:04:53.933,0:04:55.952 Men en sak som är intressantare är 0:04:55.952,0:04:59.066 att dessa byggstenar är besläktade med varandra 0:04:59.066,0:05:02.556 En kolatom är byggd av ändå fundamentalare partiklar 0:05:02.556,0:05:07.469 En guldatom är byggd av ändå fundamentalare partiklar 0:05:07.469,0:05:10.445 Och det som gör dem är 0:05:10.445,0:05:12.759 hur dessa fundamentala partiklar är arrangerade 0:05:12.759,0:05:14.087 Om du skulle förända 0:05:14.087,0:05:15.901 antalet fundamentala partiklar 0:05:15.901,0:05:17.844 så skulle du förända grundämnets egenskaper 0:05:17.844,0:05:18.891 hur det reagerar 0:05:18.891,0:05:22.769 och du skulle även förändra själva grundämnet 0:05:22.769,0:05:25.144 för att man ska förstå lite bättre 0:05:25.144,0:05:28.010 så behöver vi prata om de fundamentala partiklarna 0:05:28.010,0:05:31.825 Du har en proton 0:05:31.825,0:05:35.524 Protonen är egentligen definitionen 0:05:35.524,0:05:38.003 --antalet protoner som återfinns i atomkärnan 0:05:38.003,0:05:40.096 Jag kommer att berätta om kärnan om en sekund. 0:05:40.096,0:05:42.969 som bestämmer vilket grundämne det är 0:05:42.969,0:05:45.492 Så det är det som bestämmer grundämnet 0:05:45.492,0:05:47.333 När du tittar på det periodiska systemet 0:05:47.333,0:05:50.154 så är de skrivna i atomnummerordning 0:05:50.154,0:05:51.575 och atomnumret är 0:05:51.575,0:05:54.667 samma sak som antalet protoner som grundämnet har i kärnan 0:05:54.667,0:05:58.667 Enligt den definitionen så har väte 1 proton 0:05:58.667,0:06:02.800 helium 2 protoner, kol 6 protoner 0:06:02.800,0:06:05.333 Det finns inget kol som har 7 protoner 0:06:05.333,0:06:07.172 för då har du kvävet 0:06:07.172,0:06:09.234 och det skulle inte vara kol längre 0:06:09.234,0:06:10.589 syre har 8 protoner 0:06:10.589,0:06:12.673 om du av någon anledning skulle addera en till proton 0:06:12.673,0:06:14.050 så skulle det inte vara syre längre 0:06:14.050,0:06:18.333 utan fluor. Så det är antalet protoner som bestämmer vilket grundämne det är 0:06:18.333,0:06:20.067 Definierar grundämnet 0:06:20.067,0:06:22.967 Atomnumret, antalet protoner 0:06:22.967,0:06:25.447 antalet protoner - kom ihåg 0:06:25.447,0:06:27.674 att numret som står skrivet längst upp 0:06:27.674,0:06:30.116 hos alla grundämnen i det periodiska systemet 0:06:30.116,0:06:31.529 är antalet protoner 0:06:31.529,0:06:34.133 är likamed atomnumret 0:06:34.133,0:06:36.852 är likamed atomnumret 0:06:36.867,0:06:38.861 och de skriver det numret här för att 0:06:38.861,0:06:42.221 det definierar grundämnets egenskaper 0:06:42.221,0:06:46.133 de andra två delarna hos en atom 0:06:46.133,0:06:47.702 --jag antar att vi kan kalla dem för det-- 0:06:47.702,0:06:55.123 är elektronen och neutronen 0:06:55.123,0:06:57.541 Modellen som du kan börja bygga i ditt huvud 0:06:57.541,0:07:00.420 ---den här modellen, när vi studerar kemi så kommer vi att se 0:07:00.420,0:07:02.833 att det kommer att bli mer abstrakt 0:07:02.833,0:07:04.821 och riktigt svårt att föreställa sig -- 0:07:04.821,0:07:06.548 men ett sätt att tänka på det är 0:07:06.548,0:07:08.348 att du har protoner och neutroner 0:07:08.348,0:07:09.825 i atomens mitt 0:07:09.825,0:07:11.600 De är atomens kärna 0:07:11.600,0:07:14.867 Så till exempel, kol, som vi vet, har sex protoner. 0:07:14.867,0:07:19.067 Så en, två, tre, fyra, fem, sex. 0:07:19.067,0:07:22.385 Kol 12, vilket är en variation av kol, som också har 0:07:22.385,0:07:24.200 sex neutroner. 0:07:24.200,0:07:25.748 Du kan ha variationer av kol 0:07:25.748,0:07:28.021 som har olika antal neutroner. 0:07:28.021,0:07:30.113 Så antalet neutroner kan förändras, antalet elektronerna kan förändras, 0:07:30.113,0:07:31.733 men du har fortfarande samma ämne. 0:07:31.733,0:07:33.267 Protonerna kan inte ändras. 0:07:33.267,0:07:35.905 Om du ändrar protonerna, så få du ett annat ämne. 0:07:35.905,0:07:39.200 Så låt mig rita en kol 12 kärna. 0:07:39.200,0:07:43.200 Så en, två, tre, fyra, fem sex. 0:07:43.200,0:07:46.487 Så det här är kärnan av en kol 12. 0:07:46.487,0:07:48.333 Och ibland skrivs det så här. 0:07:48.333,0:07:51.132 Och ibland skriver dom faktiskt antalet 0:07:51.132,0:07:53.831 protoner också. 0:07:53.831,0:07:56.133 Och anledningen varför vi skriver kol 12 -- 0:07:56.133,0:07:58.677 ni vet att jag räknade till sex neutroner -- 0:07:58.677,0:08:00.379 är att det totala antalet 0:08:00.379,0:08:03.675 du kan se det som det totala antalet av 0:08:03.675,0:08:04.741 -- ett sätt att se det 0:08:04.741,0:08:06.405 och vi får en liten betydelseförändring i framtiden 0:08:06.405,0:08:07.770 --- är att det totala antalet av 0:08:07.770,0:08:11.844 protoner och neutroner i kärnan 0:08:11.844,0:08:15.240 Kolet har enligt definitionen atomnummer 6 0:08:15.240,0:08:16.628 men vi kan skriva om det 0:08:16.628,0:08:18.596 så att vi påminner oss själva 0:08:18.596,0:08:21.342 I mitten av kolatomen återfinner vi dess kärna 0:08:21.342,0:08:24.863 och en kol 12 har 6 protoner och 6 neutroner 0:08:24.863,0:08:27.495 en annan version, isotop, av kol är kol 14. Den har fortfarande 0:08:27.495,0:08:30.909 6 protoner men har också 8 neutroner 0:08:30.909,0:08:32.467 Så antalet neutroner kan förändras 0:08:32.467,0:08:34.610 men det är kol 12 som vi kan se här 0:08:34.610,0:08:36.842 och om kol 12 är neutral -- 0:08:36.842,0:08:40.665 Jag kommer att ge lite nyans till det ordet om några sekunder.. 0:08:40.665,0:08:43.200 om det är neutralt så kommer den också ha 6 elektroner 0:08:43.200,0:08:45.400 Låt mig rita ut de 6 elektronerna 0:08:45.400,0:08:49.467 1,2,3,4,5,6 0:08:49.467,0:08:51.836 på sätt och vis -- så är detta det första sättet 0:08:51.836,0:08:54.634 som man kan tänka på relationen 0:08:54.634,0:08:56.892 mellan elektroner och kärnan 0:08:56.892,0:08:58.846 så du kan föreställa dig att elektronerna 0:08:58.846,0:09:00.835 rör sig runt 0:09:00.835,0:09:02.956 far runt kärnan 0:09:02.956,0:09:04.692 En modell är att du på sätt och vis kan 0:09:04.692,0:09:06.700 tänka dig som om de cirkulerar runt kärnan 0:09:06.700,0:09:08.000 men det är inte helt rätt 0:09:08.000,0:09:10.499 De cirkulerar inte som en planet 0:09:10.499,0:09:11.660 cirkulerar runt solen 0:09:11.660,0:09:13.749 Men det är en bra början 0:09:13.749,0:09:16.267 ett annat sätt att se det är som om du hoppar omkring runt kärnan 0:09:16.267,0:09:18.691 eller surrar omkring kärnan 0:09:18.691,0:09:19.956 och det är pga 0:09:19.956,0:09:22.073 att verkligheten blir lite konstig på den här nivån 0:09:22.073,0:09:23.544 och vi måste passera över till kvantfysiken 0:09:23.544,0:09:26.408 för att verkligen förstå vad elektronen gör 0:09:26.408,0:09:29.190 Men som en första mental modell i ditt huvud är 0:09:29.190,0:09:32.400 att i mitten av atomen, av den här kol 12 atomen, 0:09:32.400,0:09:34.067 så har du dess kärna 0:09:34.067,0:09:36.644 Här har du kärnan 0:09:36.644,0:09:40.733 och elektronerna far runt kärnan 0:09:40.733,0:09:43.009 och anledningen till att dessa elektroner 0:09:43.009,0:09:45.135 inte bara lämnar kärnan 0:09:45.135,0:09:47.200 är att det finns en sorts dragningskraft mellan dem och kärnan 0:09:47.200,0:09:49.308 och tillsammans så bildar de atomen 0:09:49.308,0:09:54.579 Protonen har positiv laddning 0:09:54.579,0:09:57.918 och elektronen har negativ laddning 0:09:57.918,0:10:02.477 och det är en av egenskaperna hos dessa fundamentala partiklar 0:10:02.477,0:10:03.620 När du börjar tänka på det 0:10:03.620,0:10:05.467 så är en laddning egentligen bara en märkning 0:10:05.467,0:10:06.867 och det börjar gå ganska djupt 0:10:06.867,0:10:08.400 Men vi känner till en sak 0:10:08.400,0:10:10.697 när vi pratar om elektromagnetisk kraft 0:10:10.697,0:10:13.146 och det är att olika laddningar attraherar varandra 0:10:13.146,0:10:14.959 Så man kan tänka på det som 0:10:14.959,0:10:16.546 protoner och elektroner 0:10:16.546,0:10:18.133 eftersom de har olika laddning 0:10:18.133,0:10:20.129 så attraherar de varandra 0:10:20.129,0:10:21.457 Neutroner är neutrala 0:10:21.457,0:10:25.088 så de finns bara i kärnan 0:10:25.088,0:10:28.579 och påverkar egenskaperna på något vis 0:10:28.579,0:10:33.154 hos vissa av atomerna 0:10:33.154,0:10:35.005 Men anledningen till att vi inte har elektroner 0:10:35.005,0:10:36.818 som sticker iväg själva 0:10:36.818,0:10:38.600 är för att de attraheras 0:10:38.600,0:10:42.333 De attraheras av kärnan 0:10:42.333,0:10:45.067 De har också en otroligt hög hastighet 0:10:45.067,0:10:47.140 - det är svårt för -- 0:10:47.140,0:10:48.446 vi börjar vidröra en 0:10:48.446,0:10:51.546 svår del av fysiken igen 0:10:51.546,0:10:52.570 när vi börjar prata om 0:10:52.570,0:10:54.164 vad en elektron egentligen gör 0:10:54.164,0:10:55.946 men den har tillräckligt 0:10:55.946,0:10:56.842 Jag antar att man kan säga 0:10:56.842,0:10:57.924 att den hoppar omkring tillräckligt 0:10:57.924,0:11:00.733 så att den inte dras in mot kärnan 0:11:00.733,0:11:02.867 Jag antar att det är ett sätt att se på det. 0:11:02.867,0:11:08.123 Jag nämnde att kol12 0:11:08.123,0:11:09.769 är definierad av antalet protoner 0:11:09.769,0:11:12.403 Syre är då definierad av att den har 8 protoner 0:11:12.403,0:11:16.467 Men nu upprepar jag mig, elektroner kan interagera med andra elektroner 0:11:16.467,0:11:18.650 Andra atomer kan ta dem 0:11:18.650,0:11:21.025 och då börjar vi 0:11:21.025,0:11:23.271 förstå mycket mer kemi 0:11:23.271,0:11:25.995 Den är baserad på hur många elektroner en atom har 0:11:25.995,0:11:27.600 eller ett grundämne har 0:11:27.600,0:11:29.467 hur dessa elektroner är konfigurerade 0:11:29.467,0:11:33.867 och hur elektronerna hos andra grundämnen är konfigurerade 0:11:33.867,0:11:36.018 eller kanske andra atomer av samma grundämne 0:11:36.018,0:11:41.267 Nu kan vi börja förutse hur en atom av ett grundämne 0:11:41.267,0:11:43.333 kommer att reagera med andra atomer av samma grundämne 0:11:43.333,0:11:46.733 eller en atom av ett grundämne -- hur den kan reagera med 0:11:46.733,0:11:49.695 eller binda ihop sig, eller inte binda ihop sig, eller attraheras av 0:11:49.695,0:11:52.200 eller stöta ifrån atomer från andra grundämnen 0:11:52.200,0:11:53.420 Till exempel 0:11:53.420,0:11:56.300 Vi kommer att lära oss mer om detta i framtiden 0:11:56.300,0:12:00.144 är det möjligt för en annan atom, någonstans 0:12:00.144,0:12:02.723 att knycka en elektron från en kolatom 0:12:02.733,0:12:05.552 av någon anledning 0:12:05.552,0:12:10.338 och vi pratar om vissa neutrala atomer av vissa grundämnen 0:12:10.338,0:12:13.723 som har större affinitet för elektroner än andra, förmåga att attrahera elektroner än andra 0:12:13.723,0:12:15.218 Så en, kanske en av dessa 0:12:15.218,0:12:17.160 knycker en elektron från kolatomen 0:12:17.160,0:12:19.230 och den här kolatomen kommer att ha 0:12:19.230,0:12:21.831 färre elektroner än protoner 0:12:21.831,0:12:25.138 så vi har 5 elektroner och 6 protoner 0:12:25.138,0:12:27.800 Den totala laddningen blir då positiv 0:12:27.800,0:12:30.039 Så i den första versionen av kol 12, hade vi 0:12:30.039,0:12:34.267 6 protoner och 6 elektroner och laddningarna tog ut varandra 0:12:34.267,0:12:36.553 men om den tappar en elektron så den bara har 5 elektroner 0:12:36.553,0:12:38.933 så skulle den totala laddningen bli positiv 0:12:38.933,0:12:40.785 Vi kommer att prata mycket mer om det 0:12:40.785,0:12:42.867 i de andra videorna som du hittar i kemispellistan 0:12:42.867,0:12:44.302 men hoppas att du har sett att det här 0:12:44.302,0:12:46.133 redan börjar att bli väldigt intressant 0:12:46.133,0:12:51.800 Vi kan redan se dessa fundamentala byggstenar 0:12:51.800,0:12:53.118 som kallas för atomer 0:12:53.118,0:12:54.920 Det som är ändå intressantare är att 0:12:54.920,0:12:56.759 dessa fundamentala byggstenar är uppbyggda av 0:12:56.759,0:12:58.667 ännu fundamentalare byggstenar 0:12:58.667,0:13:00.867 och att dessa kan alla bytas 0:13:00.867,0:13:03.129 för att förändra egenskaperna hos en atom 0:13:03.129,0:13:06.044 eller tom gå från ett grundämne 0:13:06.044,0:13:09.036 till ett annat grundämne